Ljuvliga toner!

Har egentligen inte tid, men... Kan inte låta er förbli ovetande om denna hemsida (om du nu inte redan hittat dit vill säga och jag ohjälpligt hamnat på efterkälken när det gäller att upptäcka underbara hemsidor). www.pandora.com. Wow! Skriv in en låt eller artist, låt sedan Pandoras musikfyllda box öppnas och vräka ut sina gyllene korn i dina högtalare. Me like. Me like a lot!

Chip & Dale

Var nöjd med
Allt som livet ger
Och allt det som du kring dig ser
Glöm bort bekymmer, sorger och besvär!
Var glad och nöjd
För vet du vad
En björntjänst gör ju ingen glad
Var nöjd med livet som vi lever här

Jag har sett på Piff & Puffs härliga äventyr med Kalle Anka, ”Trädtrubbel” från 1950. Genast känns allt mycket bättre. Ah...

Hatten av för Kepz

KEPZ
”Omog1”
(Soundcarrier)
Betyg: 3

Dansmusik från Jämtland.
Kan det vara något det? Ja, faktiskt.
Kepz förenar underhållande texter med kompetent sväng. För min del känns det mer som en variant på bandet Sverige. Det är countryinfluenser, lite alkoholintag och dess konsekvenser, romantiska bilder från ett vackert landskap och funder-ingar kring storstaden och kärleken.
Vemodigt med budskap. Och ja, det går att dansa styrdans till.
Kepz viker av från dagens dansbandsutbud och riktar in sig på 70- talet, då fler dansband vågade vara lite udda och göra sånger om alla möjliga konstigheter.
Och de gör det bra. Saxofon-erna får plats, basgångarna likaså. När musiken tystnat sitter jag och tänker på ”Man måste förtjäna att bo kvar”. Så typiskt norrländskt, så rackarns bra, och jag inser att jag håller tummarna för att Kepz kan göra sig ett namn som lever kvar länge.

Andra bloggar om: Kepz

Alla vägar bär till musiken

Jag är upptäcktsresande.
Tropikhatten sitter på plats, jag har karta och kompass i fickan och en machete i näven.
Kartan är fylld med vita, outforskade områden.
Vilken väg jag än väljer så fylls mina öron med musik.

Nej då. Jag är inte ute i djungeln i sällskap med bröderna Dal på jakt efter professor Drövels hemlighet. Jag befinner mig vid min dator med myspace på skärmen. Här finns en till synes otömlig källa. Myspace.com är paradiset på jorden för den som gillar musik.
Utbudet där ökar varje dag och det finns lassvis med band och artister att upptäcka.
Jag tänker ta er med på en liten resa. Så packa väskan, för nu bär det av.
Vi börjar här, Folding a firehose. Här kamperar Petter Södrin, Mikael Häggkvist, Joakim Labraaten, Per Andersson och Mattias Johansson med sitt senaste projekt, Folding a firehose. Idel bekanta namn för den som intresserat sig för Sundsvalls musikliv de senaste åren.
Fyra låtar ligger ute att njuta av. Trummor, gitarr, bas och synthar i en ljuvlig kombination i enbart starka låtar. Oberoende pop som i ett skarpt läge kan ge skivkontrakt. Jag älskar det. Framför allt ”Concerned” och ”Underneath your bed” som kan vara två av årets bästa låtar. Bitterljuva ”Want you around” känns lite rörig, men bitarna faller på plats och jag konstaterar än en gång att Medelpad har fött upp briljanta konstnärer.
Härifrån kan jag välja 94 olika stigar genom att klicka på några av bandets vänner. The Confusions, Nicolai Dunger, Paul McCartney (!), Calexico, Ane Brun eller ... Ja ... Jag hamnar hos Goatpoacher. En Sundsvallskvintett bestående av Grubb, Jens, Albin, Jerker och Rickard. Här finns en låt för nedladdning, ”Mug o’ grog”. Tungt svängande rock med starka bluesinfluenser, högst njutbart. Jag hoppas hitta fler låtar här snart.
Färden går vidare genom musikdjungeln. Nästa stopp blir här där Thomas Björling, Nils Andersson, Fredrik Lindholm, Patrik Andersson och Simon Olaussons band Elevendays lagt ut två låtar. Emotionell rock där skönsång bryts av ett och annat growlliknande skrik, inte gutturalt utan klarare. ”To the bottom” har en stark refräng och varierad melodi. ”You hide” påminner mycket om ”To the bottom” men består av mycket lugnare partier.
Klick, klick och jag hamnar hos dödsmetallande David Olgarsson, Emil Andersson, Magnus Svärd, Ragnar Hedtjärn och Oscar Nilsson. Det vill säga hos Ignis. Melodiöst med kompetent sång i ”Refuse” och ”Schizophrenia”.
En trumvirvel senare hamnar jag i lugnare marker. Leif Elverstig. Här kan jag trivas i skir alternativ popmusik. Fyra låtar laddar jag ner. Det pinglar om ”Every warm degree”, tinglar och tindrar. Vemodiga gitarrer och en mild stämma gör att det blir extra njutbart.

Myspace är en gåva till musikälskare. Jag kan tänka mig att det också är en guldgruva för skivbolagen. Så här enkelt har det aldrig tidigare varit att hitta musik. Och det finns en rad artister som faktiskt fått skivkontrakt efter att ha engagerat sig på myspace.
Se bara på Lily Allen och nu senast The tallest man on earth som har en helt underbar gåva att dela med sig av i form av amerikansk folkmusik.
Lyssna och njut.

Men vad är det för fel?

Blir galen! Min Airport express basestation har lagt av. Lampan har lagt ner, inte ett livstecken. Läste på diverse forum att det uppenbarligen inte är någon längre livstid, dryga året är vad man får uppenbarligen. Skitprylar! Jag betalar inte 1 500 spänn för att saker ska gå sönder... *morr*

Well, tänkte jag och drog ut kabeln, pulade in sladden för ethernet rätt in i burken i stället. Surfa kan jag ändå, även om det inte blir trådlöst. Ha! Icke då. Min bärbara lilla raring vägrar kännas vid nån sladd. Så nu sitter jag här vid min gamle vapendragare och håller tummarna för att den raringen håller hela vägen ut.

I morgon ska jag ner på Apples butik på stan och ifrågasätta saker och ting...

Andra bloggar om: apple, airport, teknik

Blowin' in the wind

Min nattsömn flög all världens väg. Det stormar i Sundsvall. Min speedade hjärna kunde inte koppla av till stormens alla ljud. Tankarna slingrar sig åt fel håll i en motsträvig skalle. Hu... Jag kommer att vara på dåligt humör i eftermiddag...

Ångrar

Nej, dagens låt är ”It ain't me babe” där Johnny och June sjunger så ljuvt tillsammans.

Dagens låt

Hemma hos mig är dagens låt ”Turn on your love right” framförd av The Righteous Brothers.

Yer so bad...

Ooooh... Scary... Idol-juryn är splittrad. Hemska tanke! Å hej vilken skräll... Ja! Jag är ironisk.

Andra bloggar om: Idol

Jag trodde...

...att det skulle vara en enkel match att hitta en driven redigerare den här tiden på året. Ack så jag bedrog mig... Om det bara var en så skulle det kanske vara lite enklare, men som det är nu behöver jag flera... Och alla är redan upptagna. Eller på väg någon annanstans.

Kloning är nog inte så tokigt när det kommer till kritan...

Nix

Har varit en sån där jobbig en en i dag. Vi har tvingats nixa sedan vi flyttade till stan. Det ringde så förbenat många telefonförsäljare att det blev besvärande. Efter nixningen har det avtagit men så fort någon ringer så skyndar jag mig att ”vi har nixat” innan de hunnit igenom halva presentationen. I dag har det ringt två sådana. Båda avbröts innan de kommit till första inandningen...

Det är som skönt när de inte ringer. Samtidigt känns det elakt. De ska ju också tjäna sina pengar. Men det är ett aber det där med telefonförsäljare. Så är det bara... Jag vill inte bli påprackad någon religion vid min dörr, och jag vill inte tvingas lyssna till någon som vill få mig att prenumerera på kalsonger, vitaminer eller tubsockor. Vill jag ha något kan jag minsann fixa det själv.


Andra bloggar om: telefonförsäljare

Mortal combat

Vem vinner duellen? Reinfeldt eller Persson? Båda i svarta kostymer och röda utropstecken i form av slipsar.

De är båda goda talare. De kan sin retorik. Men vad säger de egentligen? Pratar de så att alla begriper? Svarar de på frågorna? Eller glider de bara undan som skuggboxare...

De säger så många fina saker. Lovar stort. Samtidigt gör de vad de kan för att meja ner varandra... Jag tycker att den applåderande och stundvis skrattande publiken är störande. Hade hellre sett dem ensamma i duellen. Utan stöttning från likasinnade, speciellt utvalda kamrater som hejar på tupparna i fajten.

Hjälper det att se en sådan här duell om man är tveksam? Jag visste redan innan programmet vilket parti jag ska lägga min röst på. Jag tänker inte falla för personröstandet. Men den som inte bestämt sig, ser de på programmet? Påverkas de?

Hm. Bryr sig folk över huvud taget om politiken? Eller har politik blivit nåt som inte längre engagerar...

Jag har hört och skrämts av påfallande många: ”Jag bryr mig inte, det spelar ändå ingen roll vad jag tycker. Ingen lyssnar ändå.” Politik borde vara nåt som alla engagerar sig i. Den påverkar hur allas våra liv kommer att se ut i framtiden.

Vilket alternativ som är bäst vete gudarna... Eller den som är bra på att spå i kaffesump...

Andra bloggar om: valduell, Persson, Reinfeldt

määän....

guuuu va det laggar på Blogger i dag... *tröttnar*

I två år...

...höll jag och sambon på att titta på det här huset. Vi har pratat, tittat och pratat igen. Men till slut kom vi överens om att den summan som begärdes inte var rimlig.

Trots det suger det till när jag ser annonsen... Hm...

Jobb ändå

Jag sitter och lyssnar på skivor. Ska recensera fyra styckna den här veckan. Mando Diao, Blowball, Miguelito och Kepz.

Sitter och småler åt just Kepz faktiskt. Ett dansband från Jämtland där Mattias Warg i spetsen till och med har gjort en dokumentär om dansband. Den visades rätt nyligen på SVT men jag missade hela början tyvärr.

Är ingen dansbandsfan direkt, men Kepz har nåt speciellt med det där jämtländska. Förutom humorn finns där också en viss samhällskritik, eller kritik mot dem som inte förmår uppskatta det vackra i landskapet här uppe.

Ska lyssna lite mer innan jag ger något slutomdöme.

Andra bloggar om: Kepz

Bara måste

Jag har aldrig varit på någon seans, även om jag är nyfiken på fenomenet. I Sundsvall är det en stor rörelse, det hålls enskilda sittningar och storseanser väldigt många gånger varje månad, så förr eller senare ska jag ta mig i kragen och besöka en sådan. För jag är som sagt nyfiken.

Jag tror på andens livskraft, men är osäker på vad den består i. Vet inte riktigt vad jag tror på, om det finns nåt efter detta, eller om speglingar av starka personligheter stannar kvar eller vad... Finns poltergeist eller är det inbillning? Ja, du förstår säkert resonemanget. Jag vet helt enkelt inte. Är drömmarna, där farmor bestämt talar om för mig att det är läge att kolla upp en person, (en person som verkligen hade problem just då, men det var jag inte medveten om), bara drömmar eller kanske det undermedvetna som varnar?

Jaja... Hur som haver. En vän var på seans i veckan. Hennes pappa hälsade till henne från andra sidan. Hon vet inte heller om hon tror och blev generad. Var lite skeptiskt avvaktande, vilket jag förstår. Har människan som ”förmedlar” ett sätt som gör att hon/han kan klura ut privata saker?

Efter att ha mött sökande människor måste de ju ha lärt sig att läsa av dem. Se vem som söker vad. Vem som är mest mottaglig, vem som tvivlar. De måste ju också förr eller senare lyckas fiska fram rätt detaljer. ”Jag ser en lekplats, har du en lekplats. Nähä... Men någon annan i din familj kanske har en lekplats. Ja precis! Jag ser en kvinna. Hon är gråhårig...”

Sedan ringer min vän sin mamma som genast säger ”men hu så otäckt, jag blir mörkrädd jag”· Efter en kort stund tillägger hon aningen syrligt ”Mäh! Hälsade han inte till mig!” varpå min vän brister ut i skratt.

Jag skrattade en bra stund åt mammakommentaren. Jag skulle inte vilja vara pappaanden om man säger så... Han får nog hålla sig undan ett tag... ;-)

Men tänk om... Tänk om... Det är fascinerande. När jag var i tonåren plöjde jag faktaböcker om det paranormala. Men jag har fortfarande inte bestämt mig för vad jag tror på.

Andra bloggar om: spöken, andar, seans, paranormala

It's only make belive

Vem ska man tro på, tro på, tro på när, tro på när allt är så här...

Ja. Trovärdigheten har skadats. Både för politikerna och för journalisterna, framför allt efter det senaste ”avslöjandet” om att Expressen-reportern hade tillgång till SAP:s nätverk och dessutom loggat in...

Jag förstår att det finns ett förakt för politiker och journalister. Det finns så många som spelar fult och falskt. Det gör att alla inom de här grupperna får lida.

”Jahaaaa... Du är en sådan där journalist du.... Jaja... Det vet man ju vad sådana som du sysslar med....”

Sedan blicken som mäter från topp till tå, från tå till topp. Avfärdandet.

Ja... Vem ska man tro på?

Fotboll

Jag kan inte låta bli att undra över vad som egentligen har hänt i Göteborg. Zlatan, Mellberg och Chippen har skickats hem efter att ha brutit en överenskommelse och i stället gjort stan i en timme. Kort runda kan tyckas... Det ligger nåt i luften.

Our house

Nej, det blir inte det huset. Budgivningen är uppe på 1,6 millar nu och om man ska gå högre än så bör man tänka på allt som ska göras i huset. Det är rätt så mycket och stora pengar det handlar om. Så vi får fortsätta leta.

Förr eller senare blir det hus. Så det så.

Vacker utan spackel

Jag har sett ”Idol” i veckan. Kan inte låta bli att titta på dessa underbara/skrämmande människor. Säga vad man säga vill. Underhållning är det. Oavsett om det är rätt/fel av juryn att såga som de gör.

Aftonbladets artikel är väldigt tunn, men om det stämmer så är Hillson inte riktigt med i spelet, den här gången heller. Stackarn... Han ska väl vara glad att någon minns honom i dagsläget med tanke på hur hans karriär sett ut på sistone.

Höjdaren? Det måste vara japanen från Härnösand som var med i avsnittet från Umeå. Han var oemotståndligt charmig.

Andra bloggar om: Idol

TIttar på teve

Ibland när jag kommer hem på kvällarna är det så skönt att ha nåt bandat på videon. Nåt program som inte kräver så mycket tankeverksamhet. Äntligen börjar hösten att tåga in och med den alla teve-serier. Femman är bra. Där finns nästan alltid nåt att banda. Är det inte någon smårolig sitcom finns alltid någon version av ”CSI”. Sist drömde jag visserligen mardrömmar på grund av ”CSI” och boken ”Flickan som lekte med elden” (båda innehöll just precis samma afton personer som tränger sig in i sovande människors bostäder och sitter och tittar på de sött sovande tills dess att de vaknar...) men det är ändå bara så skönt att slappa till. Koppla bort alla tankar på jobb och annat.

I afton hann vi med lite teve på jobbet också. ”Idol” är igång. Jag tycker fortfarande att jurymedlemmarna är onödigt hårda i sina kommentarer, men vissa personer får mig att grubbla över om de verkligen inte är medvetna om att de inte alls är särskilt bra på att sjunga. Jag menar, lite självinsikt besitter väl varje människa? Eller? Jag hoppas då det. Somliga är dock på audition enbart för att vara med i teve, de gör det som en ploj. Men andra. De är stenallvarliga. Och så blir de sågade. Det finns många sätt att säga till någon att de inte bör syssla med det de gör.

I kväll kom jag och Jerka överens om att om vi skulle vara tvungna att välja ut någon i juryn så skulle vi båda välja Clabbe. Han verkar vara den som är mest omtänksam av de fyra, kläcker inte ur sig spontant elaka saker för att vara jävlig... Men vi kan ha fel. Det lär visa sig.

Jag skriver själv recensioner. Och ja, jag har också varit elak. Någon gång har jag klivit över gränsen och ångrat mig. Andra gånger får man försöka fundera över om det är personen eller musiken man skriver om. Och om de två går att sära på. Jag kan fortfarande tycka att en person är bra även om musiken suger, eller att musiken är bra men att den som framför den inte är det. Men det gäller att tänka sig för. Det är ingen enkel sak det där med tyckande...

I vissa fall kan jag bli bitter. Otroligt. Enormt. När somliga, nämner inga namn, får chansen bara för att de har gjort sig kända på ett eller annat vis (de kanske lever på riktigt gamla meriter som inte håller längre eller har varit med i nåt obskyrt teveprogram). Det kan läggas ut vansinniga summor pengar på att prångla ut musik som är totalt intetsägande med sådana personer, medan andra som har så mycket kvalitet att erbjuda inte får den möjligheten på grund av att de inte har någon berömmelse att luta sig emot... Musikindustrin kan verkligen vara ett ruttet kretslopp. Kanske är det lika bra att de blivande/ickeblivande idolerna på fyran får lära sig det...

Äsch. Nu flummar jag runt igen...

Ska nog sova i stället... ;-)

Förresten! I eftermiddag ska jag på husvisning. Sambon kan tyvärr inte komma ifrån, men jag ska kolla för oss båda. Håll tummarna för att det är ett bra hus, så att vi änteligen kan få lite fart på flyttandet... Vi har bott i lilla ettan lääänge nu.

RIde the lightning

Jisses Amalia vilket oväder som drog fram över Sundsvall i går... Jag väcktes efter 06 av en hejdundrande smäll, sedan fortsatte en förgrymmad asagud att cirkulera över landskapet resten av dagen. Vid halv nio på kvällen dundrade han loss ordentligt och mörklade hela Sundsvall (nåja, så när som på kasinot och postens sorteringscentral då). Vi blev instängda på jobbet då strömmen gick och oron över hur alla servrar skulle må om eller när strömmen kom tillbaka växte...

Lite mysigt var det nog i alla fall. Levande ljus och mörkt ute, jag gillar ju åskväder... Vädrets makter kan vara ofantligt respektingivande och andlöst vackra (när de inte förstör alltför mycket),

Så gårdagen blev lång. Natten kändes dock kort... Jag har drömt mardrömmar om snart sett varenda människa. Så om jag hoppar till och ser nervös ut vid anblicken av era ansikten, oroa er inte. Det är bara resterna av mardrömmarna som dröjer sig kvar.

/M

Joråvars

Det var trevligt. Mycket till och med. Aktiva Rache har till och med fixat en mejlinglista så att vi ska kunna ropa till om vi vill ha mer trevligheter för oss och vill ha sällis. ;-) Skoj.

Träffade Ugglan som upplyste om att han hittat min blogg, men inte har han gjort sin stämma hörd här inte... Fegis... Han hotar mig med att han bara kan vara tillsammans med tjejer på jobbet, vilket gör att pressen på mig är oerhörd. Jag måste med andra ord kirra in en tösabit som kan vara lämplig för honom för att kunna locka honom tillbaka... Eller nåt sånt... Nån som har några lämpliga att tillgå? (Jag skämtar bara... Lovar. Fast tips är ju alltid bra... ;o)

Ska sova. Måste klura ut en krönika som inte blir för tungskriven i morgon. Har en del skivor att lyssna på, funderar på om det är läge för en demoversion men vet inte. Har massor av band på myspace att skriva om också, men jag känner att jag måste lyssna lite mer och ännu mer aktivt för att göra dem rättvisa.

Men hä lös sä allti.
/M

Nu blir det kuligt

Japp. Damerna kommer en efter en. Jag fixar lite mittemellanmat och har hittat ett par lekar vi kan ägna oss åt. Sen blir det stan med middag och ett par öl eller drinkar. Jag hoppas på att få en superkul kväll trots att jag missar Fonzie Bohlin.

I've got Cash

Ja, artisten för i dag är ingen mindre än mannen, myten, legenden Johnny Cash. Jag frossar. Slukar allt (jaja...nästan i alla fall). Dammsuger och kastar lasso med sladden, får tårar i ögonen åt en massa sentimentala texter. ”Get rythm”...Lyssnar för fullt på ”American III” och ”American IV”. Cash är mer än country. Jag lovar.

Nöjd

Nu är jag belåten. Min burk, som återuppstått från de döda, har fyllts på med allt nödvändigt. Det är sååå ljuvligt!

Tänk om jag kunde...

...skriva böcker som Stieg Larsson... Håller på med ”Flickan som lekte med elden” just nu och kan inte sluta. Jag tycker som om hans sätt, hans språk, hans research. Allt. Synd att han inte finns i livet och kan skriva fler böcker...

Jag gick av mitt pass för tjugo minuter sen. Woha. Ledigt, ledigt. Det ska bli skönt, sa tösen som jobbat ett helt pass efter semestern... Eh.. Men det ska bli trevligt, skönt och allt det där.

Förresten. På vägen hem från jobbet hamnade jag mitt i en rafflande polisjakt. Tre killar på en moppe, två av boysen utan hjälm, möter polisbil på gatan. Polisen svänger efter dem, konstaterar att tre på en moppe (som för övrigt var utan baklykta och hade fladdrande framlykta) är minst en för mycket. Två sekunder senare kommer två mörkklädda ynglingar i full galopp över gräsmattan och sneddar ner över slänten vidare mot räddning undan polisen.

Jajamen, det kan vara spännande att promenera hem sena kvällar.

//M

Krockelikrock

Det är inte sant... Men gosse så bedrövligt... Jag ska ha tjejfest tillsammans med två kompisar nästa helg. Lördag 26:e. Japp. Vi har bjudit sju vänner vardera så inalles blir vi rätt många.

Då kommer meddelandet från Fisso...

Nu när du är tillbaka på jobbet får du bege dig till Ånge 26/8 Fonzie Bohlin skall spela på Mittlandiafestivalen.

Jamen hallå där... Jag vill ju se det bandet! Och så spelar de nästan hemma... Och så kan jag inte gå... För jag kan ju inte lämna tjejgänget i sticket? Eller? Inte kan jag väl ändå det... Hm...

Bah....

Dunderbrak

Å så var man åter i vardagen då. Makalöst motigt. Störande till och med.

Massor av problem att lösa. Svåra grejor som ser omöjliga ut. Men, jag är vis av erfarenheter (buntvis), och vet att alla problem går att ordna till på bästa (eller näst bästa ibland) sätt. Även om det sitter grinigt åt. (Okej, nu räknar jag inte in alla stora kriser i världen i det där att allt går att fixa, även om jag är rätt säker på att om bara alla tjuriga människor släppte lite på sina fasta principer så skulle de kriserna också gå att nysta upp.) Ibland hatar jag verkligen att vara schemaansvarig. (Men det är rätt så skoj att trixa och fixa och hitta nya former som fungerar bättre än de gamla, Ugglan säger att jag är den enda som han vet tänker i färgglada rutor i nya kombinationer när någon börjar diskutera scheman, och det gör jag ju)

Jaja. Jag ska meddela allt från Yran så snart jag bara hittar orken att ta upp mina noteringar. Lite sent kan tyckas men jag har ju faktiskt varit ledig.

Ljuvliga ledighet. *drömmer mig bort* Har fiskat. Har umgåtts. Spelat massor av sällskapsspel. Lyssnat på musik. Har hostat och febrat. Har skrattat och njutit. Varit turist på hemmaplan, eller i stugorna. Det finns massor att se. Massor att göra. Och jag behöver inte ens lämna länet. Nice.

Just nu jobbar jag. Eller, jag tar en paus. Har botaniserat på myspace och hittat en massa att skriva om till min nästa krönika. Fortsätt att tipsa mig om band som jag inte får missa. Jag uppskattar det verkligen!

Drömde mardrömmar i natt. Sådana som man tvingar sig själv att vakna upp ifrån. Känner mig lite off om jag ska vara ärlig. Orkar inte riktigt tänka tankarna vägen ut.

Återkommer.

Semester!

Jag står vid sjön i paradiset och njuter av semesterns sista dagar. Det har varit underbara veckor även om jag däckade under av en förkylning nu i veckan. Men, jag trivs med livet ändå. Var tvungen att testa blogga från mobilen. Vi ses i veckan.

Final

Nu är det nedräkning. En kväll kvar. Jag är superdupertrött men rätt nöjd ändå. Jag hinner inte se allt jag vill, men det jag ser är bra. Cardigans var kanon, Dropkick murphys också. Jamie Cullum överraskade och Hello Saferide var njutbar. Ja... Det finns en massa att rabbla. Men det tar jag på hemmaplan.

Solen lyser. Det regnar överallt, men vi har klarat oss bra. Ett par skurar bara. Hoppas det håller i sig.

I kväll: Håkan Hellström, Atomic Swing, I'm from Barcelona, Sonora universal, Veronica Maggio, Ossler, Setherial, Starsailor, Thåström, Nullskattesnylterne... Jag tror jag hinner allt i kväll... *harkel*

Nedräkning

Helt plötsligt har jag tappat geisten. Bah... Orkar inte. Vill stanna hemma. Träffade Elo i kväll och hon känner precis likadant. Med andra ord: Det kommer att bli kanonkul! Ja. Det är så det är. När man är på sämst humör och inte alls vill, då får man roligt. Inga förväntningar alls.

Torsdagens program för monaihallen: Eldkvarn, Electric eel shock, Bandstarter, Mon roe, Dammit Vanessa, Corduroy kings, Hedda.

Det är det preliminära. Men det lär ändras... Ska springa förbi och spana efter lokala Medelpadingar på Takida och The Kritstet utseende också. Kan vara bra att vimla lite, det är alltid kul bilder.

Ma råkes!

The heat is on

Men jag klagar inte! Värmerekord i Torpshammar. Det är där jag är. ;-)

Vad jag gör? Tja... Lagar mat, bakar... Solsting? Hm... Troligen. Men jag har varit ute sedan halv nio i morse så jag tycker att det är okej att krypa in så här framåt kvällen. Å äta måste vi.

Styran? Den var trevlig. Träffade en massa människor jag inte sett på länge. Umgicks, skrattade, skålade. Trivdes riktigt bra. Har en del anekdoter att förtälja, men dem spar jag ett tag. Nu ska jag kolla till min marängrabarberkaka, rabarbersoppan och färskpotatisen som jag kokar till korvstroganoffen som jag gjorde för en stund sedan...

Jo! Jag har hittat det enda lediga hotellrummet i Östersund så det blir Yran! :-)

John Blund

Jag fick ett sent besök från John Blund i natt, eller tidigt om man föredrar att kalla 04.00 för morgon. Så. Jag sov. Missade tåget till Västra. Men som tur är går det två turer åt samma håll denna lördag. Så jag hinner ta den senare.

Det är något som heter Fränstastyran i min gamla hemby. I går spelade Takida där och ungdomstältet stoltserade med akter som The grand opening. Det missade jag då. Jag var och såg Kjellvander och Winnerbäck i Sundsvall i stället. Skrev två recensioner till dagens tidning men har redan ångrat mitt betyg på Winnerbäck. Han borde ha fått en fyra, inte en trea. Well... Det är så dags nu.

Anyways. Jag åker snart västerut. Det blir Styran i kväll med sambon och vänner. Jag hoppas på uppehåll och trevliga stunder. I fjol jobbade jag den här helgen så det var första gången under dessa tio år som jag helt och hållet missade Styran. Annars brukar Kakorina och jag gå, fast först brukar vi ha världens baluns hemma hos mig. Det är snudd på att jag blir lite vemodig. På sätt och vis saknar jag mitt boende där uppe, i alla fall sådana här gånger.

Sen så är det helt plötsligt osäkert med Yran också... Lars-Råger har glömt vårt samtal om boende och nu finns ingen plats. Tror han. Håller tummarna så det knakar att han löser det. Det är ju liksom lite svårt att få tag på hotellrum nu, samma vecka som kalaset börjar... Jaja. Jag får väl tälta i värsta fall... *huuuuu....*

Nej men Monaihallen! Vad är det du sitter här och gör? Neggar du? *rycker mig själv i örat* Du har ju semester! Du har all tid i världen att göra det du vill! Gnällmomma! Dessutom, ja faktiskt, så är det sommar där ute. Så sluta gnöla och ge dig ut! Du hinner ta en prommis innan du ska åka tåg. Sjas!

Andra bloggar om: Fränstastyran, Storsjöyran

Borgert

Lyssnar mycket på Holy Madres självbetitlade platta från mars i år. Jag är fullkomligen imponerad av Johan Borgert, och har så varit en tid. Hans egna soloalster är briljanta små svenska låtar. Med Holy Madre ger han sig in på det engelska språket. Det är fortfarande samma uttryck, samma tillbakalutade arrangemang. Visst. Jag föredrar honom på svenska, men kan inte riktigt sluta att lyssna på den här skivan.

I morgon ska jag se Christian Kjellvander och sedan Lars Winnerbäck. Återstår att se om Winnerbäck gubbat till sig ytterligare sedan jag såg honom senast. Kjellvander då? Han kan inte misslyckas... ;-)

Andra bloggar om: Johan Borgert, Holy Madre, Christian Kjellvander, Lars Winnerbäck

”det blåser hårt, det blåser kallt”

Överallt i hela Sverige lyser solen. Här är det kallt och blåsigt. Fjällvindar... Burr... Jag funderar på att åka någonstans. Men först ska det bli Storsjöyran. Har två veckor kvar efter den så vi hinner nog med lite värme också... Hoppas jag.

Dating

Jag är hemma igen för ännu en mellanlandning. Jag börjar bli bra på de där rackarna... ;-)

Ska träffa fröken Bärnsten, som inte längre är vare sig fröken eller Bärnsten även om hon skimrar i röda toner, och fröken Rache! Vi ska försöka planera nån form av träff för villiga klasskamrater från fornstora dar. Inte nån regelrätt klassfest kanske, men en date för nyfikna gamla vänner som vill träffas igen. Kan bli skoj, både kvällens sammankomst och en framtida gettogether.

Så. Ma råkes!

Förresten! Ronnie Spector har ställt in på Yran... Sad, sad... Men. Jag ska dit ändå. Basta.

Andra bloggar om: Storsjöyran, vänner, klassträff

Trött

Ja. Det är jobbigt att fira 40-åringar. Det kan jag krasst konstatera efter helgens bravader. Vi partajade från sex på kvällen till sex på morgonen. Syskonen i Hallen höll låda och det var mycket trevligt. Men jobbigt...

Mina brända skivor gjorde succé, ”Bebopalena #1–#3”. Klockers!

Nu är jag hemma, packar om, dricker en kaffe och åker bort igen. Ska till sambons syskon för en kväll med samkväm i Höga kusten. I morgon är vi åter för en kväll med gamla vänner. Vi ska titta på kort och äta middag. Sen vete gudarna vad som händer. Men det är lugnt. Jag har ju semester! =o)

Borta

Är på bortaplan. Ska fira födelsedagar i dagarna tre. Oroar mig för lägenheten. Enligt uppgift slog blixten ner i krokarna, och jag har inte dragit ut ett enda jack. Med min nuvarande tur lär varenda pryl ha slagits sönder.

Jag skulle inte ha skämtat om "Ride the lightning"...

Nu åker jag ner och kollar läget i alla fall... Kan inte koppla av om jag inte får veta...

…men…

…vad är det karln säger åt denna lilla tjej? Hallå... Gah... Ungar ska inte tävla uppenbarligen.... Och vad gör David Hasselhoff där? Eh...

Talangfull ung dam

Amy Diamond kan slänga sig i väggen. Lyssna på den här elvaåringen... Holy smoke.

Träffad av blixten

Jason träffades av blixten när han lyssnade på Metallica i sin ipod. Läs artikeln här.

Jag kan inte låta bli, hur hemsk händelsen i sig är, att undra: Lyssnade han månne på ”Ride the lightning”?

Eller skulle han precis byta till AC/DC:s ”Thunderstruck”?

Förlåt... Jag är en hemsk människa...

Andra bloggar om: blixt, Metallica

Vakans?

Hm. Jag lyssnar på Marbles debutplatta ”Marble!” och undrar, kommer vi att behöva fixa nya reportrar till redaktionen? Skivan är så bra, tänk om det blir world domination? Jens trummar på utav bara den. Tove sjunger kaxigare än Debbie Harry.

Jag har smittats och kan inte sluta nynna på ”Johnny Johnny” och ”Nancy Drew”. Bam! Så är de tokstora. Det unnar jag dem verkligen.

Kvalitet från Sundsvall. Det är releaseparty 15:e. Upptäck dem nu så kanske du hinner före resten av världen.

Det är en order.

Andra bloggar om: Marble

Down under

”When the day is long and the night, the night is yours alone,
when you're sure you've had enough of this life, well hang on.
Don't let yourself go, everybody cries and everybody hurts sometimes.

Sometimes everything is wrong. Now it's time to sing along.
When your day is night alone, (hold on, hold on)
if you feel like letting go, (hold on)
when you think you've had too much of this life, well hang on.

Everybody hurts. Take comfort in your friends.
Everybody hurts. Don't throw your hand. Oh, no. Don't throw your hand.
If you feel like you're alone, no, no, no, you are not alone

If you're on your own in this life, the days and nights are long,
when you think you've had too much of this life to hang on.

Well, everybody hurts sometimes,
everybody cries. And everybody hurts sometimes.
And everybody hurts sometimes. So, hold on, hold on.
Hold on, hold on. Hold on, hold on. Hold on, hold on.”

REM:s ”Everybody hurts”

Tillägnad min lilla flyttfågel. Jag tänker på dig. Hold on.

Nattens ledmotiv

KSMB
”Sex noll två”

Jag verkar inte kunna få nog av den.

Sitter och gör blandskivor till svågerns två söner, 7 och 5. De vill ha hårdrock. Men det vill inte mamma. ”I så fall får det vara snäll hårdrock! Det är ju jag som måste lyssna på den!”

Så jag lovade. Ingen Pantera. Men sen är det rätt så fritt fram... ;-P

Det är lite roligt faktiskt.

You dog!

Jag har testat mig. Jag är en Sussex spaniel tydligen. Söt. Men inte min hundtyp.

Testa dig du med. Här. Klicka på ”Game”

Recensenter – jäkla svin

Diskussionens vågor går hÖöÖöÖga här uppe nu. Besatta Takidafans håller på att skälla ihjäl sig på ST:s recensent Mattias Boström. Inte alltid så välstavade och -formulerade inlägg, men andemeningen går fram med all tydlighet.

Han sågade bandet. Kapade det jäms med fotknölarna. Han skrev inte mycket om konserten, förutom att han berömde publiken (ironiskt nog med tanke på deras reaktioner...). Recensionen kan diskuteras, så som recensioner alltid kan diskuteras.

Men vad ska då en konsertrecension innehålla? Det är så olika beroende på vem som skriver och om vad de skriver. För egen del vill jag gärna beskriva konserten, hur var den, vad hände och samtidigt ge ett omdöme om det som hände. Vad var bra, vad var dåligt. Vad ska de tänka på. Etcetera.

Ska en konsertrecension vara ett omdöme om bandet, eller ska det vara en bedömning av konserten? Jag föredrar det sistnämnda.

Självklart får man hålla i sig när man sågat någon. Det kan storma. Men jag har då aldrig varit maken om detta. Ja... Det ska vara när kollegan sågade Winnerbäck då eller när någon varit negativt inställd till Kent. De fansen är också helt uppslukade av sina idoler. Lite otäckt faktiskt... Att man kan bli så besatt av en artist att man inte ens kan tillstå att de har brister eller kanske till och med tappat stinget...

Eh. Det var en passus.

Jag håller inte med Boström. Men vi måste kunna tycka olika fastän vi recenserar samma musik. Fast lite märkligt ser det ut när en lyfter och en annan sågar... Det kan jag tillstå. Jag står dock fast vid min text, vilket jag misstänker att även Boström gör trots stormen i vattenglaset.

Förresten.

Har ni lytt mitt råd och lyssnat på My aspirin bird än då? Jaså inte... Gör det då! ”This is my Jesus” och ”Elevator blues” är makalöst rackarns bra! Lyssna! Lyssna! Lyssna!

Förresten bor de inte i Luleå längre. De bor, tada, i Sundsvalls kommun båda gossarna!

”jag ser det snöar, jag ser det snöar, det var väl roligt hurra!”

Ja just det ja! Jag har köpt två till julklappar i dag! ;-) Det är kanon med sommarrea...

Farbror doktorn

Nu har lilla burken fått läggas in på macsjukhuset. Två veckor får jag vänta, minst. Killen som ska kirra mitt problem har semester. Disken är kraschad. Troligtvis kan de inte rädda nåt på den. Men... Det är ett världsligt problem och jag går inte under. Jag går inte under. Det är ett världsligt problem. Ingen större katastrof... *suck*

Aja.

Gatufesten ja. Den var bra. Station Gatufesten lyckades klockers med sina bokningar. Bara rolig musik. Vapnet var strålande. Tiger Lou missade jag eftersom jag recenserade ett försenat Takida på Norra scenen samtidigt. Laleh var ljuvlig. Typ.

Vädret har varit stundtals tropiskt. Enorm hetta. Varmt, varmt, varmt. Det var skönt att komma in på jobbet där vi har klimatanläggning. Visserligen var det 27 grader även där, men det var betydligt svalare än utomhus. Tyvärr kraschade anläggningen i torsdags kväll. Serverrummet var hetare än bastun och det blev panikutryckning för att få ner värmen. Snacka om att det tjöt väldeliga från de stora rackarna där inne.

Nu har jag semester. Kompade ut en dag tidigare på grund av allt extraarbete jag lagt ner under Gatufesten. Vad jag ska göra? Hm... Tja... Vila lite. Jobba lite (ja faktiskt. Jag ska recensera en del och så har jag mina krönikor att plita ihop). Jag ska se Christian Kjellvander och Lars Winnerbäck och sen är det min favoritfest för sommaren. Storsjöyran. Ska bli superskoj.

Sambon och jag ska försöka hitta på nåt tillsammans också. Det lär bli en tid i stugorna misstänker jag. Men jag har planer på att göra saker mer lokalt också. Kanske hyra en liten motorbåt i Juniskär? Åka till Hemsö fästning och gå på guidad tur? Åka till Järvsö och mysa? Det finns mycket att göra på nära håll. Fast... Det skulle vara roligt med en tripp till Stockholm också... Och till Småland... Men... Ja... Vi får se. Det är semester och ledigt och jag tar dagen som den kommer. Även utan min älskade lilla bärbara pärla med titanskal...

*snyft*

Min dator har kraschat... Min bärbara lilla sötnos. Jag har gjort allt för att rädda den men nu återstår inget annat än experthjälp. Och de har semester... *hickgråter*

Finns här

Jag kommer att vara lugn här denna vecka. Det är Gatufesten i Sundsvall och den upptar mycket av min tid, för att uttrycka det milt. Jag gillar dock det, mycket att göra alltså. Men, jag kommer att blogga på Dagbladets blogg som är uppsatt för just Gatufesten. Den hittar du här.

Hela patrullen ska skriva om stort som smått när det gäller veckans aktiviteter. Får se om alla lyckas hålla energin i gång... ;-)

Andra bloggar om: Gatufesten i Sundsvall

Teknikalitet

Ja... Jag är galen. Jag vet. Det är som jag skrev häromdagen. Jag gillar dem, de där små pryttlarna. Nu har jag beställt en sån här.

Måste ju bara kunna använda datorn som tv också. Perfekt i husvagnen (som jag inte har men som jag bor i ibland hos mor å far...) eller i sommarstugan (som jag inte heller har men som jag lånar då och då).

Dessutom har jag investerat i en underbar cd-box. Prutade till och med ned priset... Tom Petty & The Heartbreakers ”Playback”. Sex skivor, inte en dålig låt.

Och så slutligen. Två skivor till. (köpgalna kvinnfolk...) Animals ”Animalism”. Underbar skiva. Och klassikern ”Jailbreak”. Thin Lizzy åt folket!

Andra bloggar om: teknikprylar, Tom Petty, Thin Lizzy, Animals

Kärlek! Kärlek! Kärlek!

Å! Ni bara måste lyssna på det här! Jag är tokkär! Jag kommer inte att kunna leva utan den här musiken!

Luleåduon My aspirin bird. Å...

Andra bloggar om: my aspirin bird, musik

ringeling

Jag har köpt ny nalle.

Har laddat in min favoritringsignal. Lyssna själv till mästerverket... ;-)

Jag är barnsligt förtjust i teknikprylar. Vill ha, vill ha och vill ha. Vet inte var det draget i mig kommer ifrån men det är bara att försöka göra det bästa av saken, vilket jag gör genom att försöka hejda mig... Jag har tittat på telefoner ett tag till och med den här gången. Jämfört och tittat i olika butiker. I går när jag var och tittade igen så gick jag till och med ut och funderade över inköpet en stund. Visserligen bara nån minut eller så, men ändå...

I dag var jag dessutom in och hämtade bilder som jag framkallat. Ja. FILMRULLAR.
Tre styckna minsann. En från fjolårets Sweden rock. En från trettioårsfesten (en kamera som gick sönder men jag framkallade rullen ändå, det var tio bilder som gick att rädda). Och en från årets Sweden rock. Jag fick många goda skratt när jag bläddrade igenom kopiorna... Oh my... Lars'n är helt otrolig han...

Nu har jag gått av mitt pass. Ska vila några dagar, genom att åka och snickra och måla och tapetsera hos mormor i paradiset. Mental uppladdning i alla fall inför kommande arbetsvecka som innefattar Gatufesten. Det lär bli ”töfft” det som de säger i ”Sönsvall”.
//M

Resumé

Hej hopp så var den helgen över. Det är ju snart slut på hela juni! My gosh, tiden flaxar förbi i rasande tempo.

Helgen var i alla fall trevlig. Fredagen firades med sovmorgon, nödvändig sådan dessutom. Utan den hade jag varit en otrevlig, sömntörstande hagga. Jag lovar. Sedan bar det av till svärfar för fika, småprat och sånt där. Vi mellanlandade i föräldrahemmet för att svira om och kasta i oss lite mittemellanmat. Vidare till familjepartajet där vi var elva vuxna och sju barn. Grillning, prat, lekar och en massa prat varvat med ”skål” och ”å så trevligt vi har det” och ”tänk att det inte regnar mer ändå”.

Som sagt, trevligt. Kom hem vid halvfyrasnåret på morgonkvisten. Pigg som en lärka, vilket jag fortfarande var när jag klev upp. Det var jag rätt ensam om...

Väntan, väntan och väntan. Sedan blev det storskogen för mig och sambon. Vi åkte till Skallarna, mitt ute i landet ingenstans, för att tillbringa resten av midsommarhelgen med mor och far och tio hundar. Fisket var hellyckat. Mitt nya spö har en sådan härlig schwung och det bara nappade hela tiden. Hääärligt. Tänk va. I morse, innan resten av världen vaknade till liv, stod jag på en brygga i morgonsolen och bara njöt av tystnaden och glädjen över nappande fiskar.

Well. Jag är tillbaka i den urbana verkligheten nu. På jobbet.

~*~

En stund ägnades åt farmor i dag. Det är ett år sedan nu.

Ta't lugnt

I dag är det midsommarafton. Det regnar över Sundsvall. Vi ska snart styra kosan in över landet för ett party hos svågern. Lördag hoppas jag få tillbringa vid en sjö med kastspöt i handen.

Hur som helst. Ha en skön midsommar.

Frälst?

Njae. Men visst måste jag medge att det var spännande...

It's a world gone mad!

Herre jumala... Jag sitter och tittar på fotboll. Jag. Monaihallen. Helt, totalt och komplett ointresserad.

Ja. Är det inte konstigt så säg.

Anteckningar

En av mina vänner från skolan mejlade i går. Bifogat fanns ett dokument där hon skrivit ner en del av sina dagboksanteckningar från vårt andra år på gymnasiet (Boberg i Ånge). Helt makalöst roligt! Jag skrattade mig hes, och blev taggad att leta fram mina egna dagböcker (även om mina är mer pinsamma än underhållande).

Framför allt skrattade jag åt redogörelsen över hur vi fina Torpshammarsflickor blir kallade för Fränstahoror utanför Söderins i Ånge och hur jag går bananas och skriker ”Vi är inte från Fränsta! VI är från TORPSHAMMAR!” och börjar dra värsta ramsorna om Torpshammar. Fotbollsramsor du vet... Ge mig ett T!! And so on... Mina vänner blev mer än generade över mitt utbrott, Å slog snudd på rekord i gång och jag var arg.

Men vi blev inte kallade Fränstahoror någon fler gång. (GE MIG ETT T!!!)

Man kan väl säga att mitt heta temperament vid den tiden inte var så tyglat. Jag har lärt mig att handskas med det med åren men då var det härdsmälta titt som tätt.

Och så berättar hon om pojkarna! Vilka som var intressanta, vilka som inte var det. Och så avslutade hon med ”Mona och M tjafsar fortfarande med varandra”. Å... Som jag kommer ihåg det... Bitterljuva minnen.

Andra bloggar om: dagbok, minnen

Balkong

I dag har jag fyllt mina pilkorgar med blommor. Två blomlådor på balkongräcket fick ett innehåll av margueriter, vita, mixade tagetes, blå hängande lobelia och den lite större av lådorna fick också två lila blommor som jag just nu glömt namnet på... Men...

Well. Den stora korgen på golvet brukar jag ha en stammarguerite i, men i år hittade jag en sådan vacker dahlia i gult att alla tankar på andra blommor föll. Den har också fått sällskap av blå lobelia.

Tre krukor på bordet fick the leftovers... Tagetes och vit marguerite. Det blev trevligt i alla fall.

Nu, precis innan jag klev in och skrev det här och alldeles snart, sitter jag där ute på balkongen och lyssnar på The count bishops. Det är punkigt med blommor. Jag lovar!

Andra bloggar om: blommor, punk

Loppis

Jag var på loppisar i går. Bland annat var jag till Viksjö, i den gamla skolan där finns mycket skoj faktiskt.

Lampan på bilden, en orange skönhet i tjockt glas, fick jag billigt. Supernöjd! Men sambon fick en smärre chock...
;-)

Paint it black

Well. Inte riktigt. Just nu är färgen vit, men jag ska snart övergå till faluröd. Föräldrarnas hus är i behov av underhåll. Monaihallen anmälde sig till tjänstgöring och här är jag nu. Penseln i ena handen, kaffekoppen i den andra. Men det är bra målarväder. Varmt men inte hetta, lite blåst och faktiskt kom det ett par droppar regn förut. Tur att jag tar altanen först...

Flight 666

Hur kul vore inte det då? Dyrt visserligen, men ändå!

Bruce Dickinson flyger svenska fans till konserten i Milano.

I ett pressmeddelande från EMA telstar står följande:

”Eftersom du inte kan få tag på en Iron Maiden biljett i Sverige vare sig för pengar eller kärlek så tänkte jag att det vore en häftig erfarenhet att personligen flyga våra fantastiskt hängivna svenska fans ner till Milano så de får se två av våra shower där istället”, säger Bruce Dickinson.

Till priset av åtta lakan får man resa från Stockholm till Milano (och japp, Bruce flyger besökaren hem också), en goodiebag med prylar från herr piloten, övernattning på hotell, ståplatsbiljett till två konserter, signerat foto där Dickinson poserar tillsammans med alla passagerare på Flight 666.

Dyrt. Jajamän. Men säkert ett minne för livet. Jag blev så taggad att jag laddade in typ tio Maiden-skivor i datorn.


Andra bloggar om: Iron Maiden, Flight 666

Trivsel

Oj vad mojsigt jag har haft det! Alldeles kanoners! Jag fullkomligen älskar Sweden rock festival! Stämningen! Musiken! Folket! Allt!

Jag trivdes så otroligt bra i stugan vi hyrde så jag har ringt och bokat den för nästa års festival! Den låg nära, var perfekt i storlek och det var ett lugnt område. Perfekt!

Åh... Namnam. Jag längtar redan tillbaka. Trots att det är långt att åka. Trots att buss inte är det trevligaste färdmedlet. Trots att jag sov maximalt två timmar på vägen ner, och tre på hemvägen. Men det var ändå så... Så... Så fantastiskt!

Åk själv nästa år så får du se att jag har rätt!

Ojojojoj... Jojo...

Vart har jag tagit vägen? Den där tjejen som skulle vara helt hispig så här tre timmar och trettio minuter innan avfärd då väskan fortfarande är helt opackad. Inte en grej framplockad. Den gamla monaihallen skulle vara nojig, vek i knävecken och glansig på ögonen av stress. Men inte jag inte. Det är tre timmar och 29 minuter kvar till avfärd och här står jag vid datorn. Laddar ned ljudbok till ipoden och har mig. Hallå.... Du ska åka till Norje snart! Sätt lite fart om jag får be...

Japp. Jag åker på Sweden rock i kväll. Woha! Ska bli superskoj. Håll tummarna för bra bussåkning (100 mil, ljuvliga underbara mil) och kanonväder.

Det gör jag.

Rock on!

Underbara musik!

Jag har fått äran att lyssna på två demos. Makalöst bra saker! Jag är överförtjust och har till och med satt två femmor i betyg. Det är något alldeles utöver det vanliga i min värld det...

HÄGGA
Demo: ”Mêlée”
Betyg: 5
Hemsida: www.hegga.se

Mikael Häggkvist har gjort det igen! En underbart vacker, lustfylld och njutbar demo. Det är så tjusigt genomfört att jag blir tårögd. Denna speciella stämma med denna speciella musik, så jordnära och samtidigt så fantasifull.
Han rör sig fortfarande på samma jaktmarker som Christian Kjellvander. Men Hägga bjuder på ett större äventyr för lyssnaren. Detaljrikedomen är stor och ”Mêlée...” flyter samman med föregångaren ”Bojsenburg”. Tillsammans bildar de en makalös debut. Alternativt, ja visst. Smalt, ja kanske. Men ändå något som alla och envar kan ta till sig om man bara ger musiken en chans.
Jag är hänförd. Förtrollad av ”In a different light” med sitt hopkok av akustiska gitarrer och udda instrument och härliga refräng. ”Singalong Maybelle” med det bräckliga visslandet och den sköna tempoökningen och pianot som får mig att tänka på gamla stumfilmer. Drivet i ”In the dark” som manar mig att lyssna ännu mer intensivt. ”Sing my love”, denna vackra vaggvisa som får mig att längta efter fler liveframträdanden i intima miljöer. Och så ”Jesus and Hare....” då. Sakrala körer i stämmor, som backas upp av fågelkvitterlik flöjt. Intensiteteten ökar, närmar sig klimax. Och där lämnas lyssnaren. Hungrig efter mer,


FONZIE BOHLIN
Demo: ”Fonzie Bohlin”
Betyg: 5
Med: Stefan Randström, sång, Petter Bendelin, trummor, Anders Enerlöv, bas, Johan Nilsson, gitarr och sång.
Hemsida: www.fonziebohlin.tk

Köp! Köp! Köp! Jag tänker inte ens bli generad över den direkta uppmaningen. Fonzie Bohlin är mitt soundtrack i sommar. Kliv genast in på deras hemsida och provsmaka.
Spattigt. Punkigt. 80-taligt. Svenskt så det förslår. Och riktig, riktigt bra.
Tajt, enkelt och komplicerat på en och samma gång. Tio låtar på en demo som förtjänar att bli mer än en demo. En skiva som måste, ska och kräver att få ett större öde än så.
Fonzie Bohlin ligger på något paradoxalt vis rätt i tiden med retrokänslan. Missförstå mig inte. Det är 2000-tal, men vibbarna som pulserar fram triggar igång minnesbilder.
”Nått vackert” är en låt som gör ont. Texterna är genomgående värda att reflektera över, dubbla innebörder och fria tolkningar kommer säkerligen att skapa debatt. Jag är ingen drogromantiker, men ”att skjuta giftet” behöver inte tolkas som att knarka. Alla har vi våra egna gifter, våra egna sätt att fly. Alla kan hitta hem i en låt som ”Nått vackert”. Detsamma gäller hetsigt tempofyllda ”Flyktkola”.
Faktum är det inte finns några dåliga spår i Fonzie Bohlins verklighet. Jag har inget att invända. Trummorna i ”Det nya 80-talet” får mig att drömma vidare och jag kan inte låta bli att dansa vidare, sjungande ge mig mer!

Måste dela med mig

Det finns en kille från Sundsvall som gör ljuvligt njutbar musik. Han är otroligt begåvad och varenda projekt han är inblandad i låter makalöst bra. I alla fall alla jag har hört.

Kika in här så får du inte bara se en vacker hemsida, utan du kan också lyssna på Hägga.

På måndag ska min recension av hans nya demo publiceras, tillsammans med den om Fonzie Bohlin.

Sommartecken

Ja. Det är tokigt ljust här uppe hos mig, nätterna igenom. Jag älskar det. Att promenera hem mitt i natten och ändå se ljuset. Ah...

Ett tecken så gott som något är presentationen av årets Sommarpratare. Det är en tradition som jag uppskattar, att lyssna på människor som pratar om intressanta saker, förhoppningsvis.

Listan ser ut så här:

JUNI
18 Prinsessan Märtha Louise
19 Niklas Wikegård
20 Mohammad Fazlhashemi
21 Nina Yunkers
22 Göran Malmqvist
23 Nisti Stêrk
24 Rikard Wolff
25 Åke Ortmark
26 Malin Alfvén
27 Annika Ström Melin
28 Tomas Sjödin
29 Maria Johansson
30 Björn Olsen

JULI
1 Alexandra Rapaport
2 John Ajvide Lindqvist
3 Johan Rheborg
4 Greger Hagelin
5 Pernilla Stalfelt
6 Christer Ericsson
7 Zanyar Adami
8 Klas Östergren
9 Maria Möller
10 Jackie Jakubowski
11 Mikael Engström
12 Vesna Stanisic
13 Agneta Ekmanner
14 Pär Holmgren
15 Erika Sunnegårdh
16 Mikael Persbrandt
17 Malin Berghagen
18 Christopher O’Regan
19 Louise Bjurwill
20 René Vázquez Diaz
21 Alice Timander
22 Andreas Johnson
23 Magnus Härenstam
24 Tuva Novotny
25 Jenny Wilson
26 Carl-Magnus Stolt
27 Åsa Larsson
28 Kattis Ahlström
29 Mikael Strandberg
30 Sigrid Rausing
31 Åsa Sandell

AUGUSTI
1 Werner Vögeli
2 Gellert Tamas
3 Linda Olsson
4 Ayesha Quraishi
5 Inga-Britt Ahlenius
6 Olof Thunberg
7 Anna Takanen
8 Charlotte Perrelli
9 Lena Nyman
10 Carlos Decker-Molina
11 Helen Sjöholm
12 Per Naroskin

Jag tänker lyssna på en rad av dem. Sundsvallstösen Helen Sjöholm exempelvis. Självklart måste jag höra vad Mikael Persbrandt har att säga. Lena Nyman har säkert en alldeles speciell historia i bakfickan liksom duktige Gellert Tamas. Rikard Wolff har en röst som får mig knäsvag, det spelar ingen roll vad karln pratar om, jag darrar ändå. Jenny Wilson, denna underbara sångfågel, ska också bokas in i kalendern.

Damn!

Jag hade rätt! Ey! En sån överraskning! I går skrevs historia. Och jag ääälskar det...

Om inte annat

Har du inget annat för dig kan du alltid lyssna på Marbles nya låtar från skivan som kommer alldeles snart. Loveislikejazz tipsade och jag var inte sen att hörsamma. Micket bra, micket bra.

summa sumarum

Rysslands Darin. Jahapp.
Makedoniens r'n'b. Jahapp.
Bosniens kärleksballad. Jahapp.
Litauens vinnare. Eh. Jahapp.
Finlands Lordi! Jajamensan! Svettigt...
Ukrainas egna Shakira. Jaha, aningen bättre än många av de andra då (Finland undantaget).
Irlands nya Johnny Logan. Jahaja.
Sveriges egna lilla lärljunge. Jaja. Men det var väl väl för spänningens skull i alla fall.

Två kvar. Nån av de två tjejerna som jag tippade? Hm...

Turkiet. Nehej då. Superstardamen med guldglittret. Jaja.

En kvar.

*trumvirvel*

Armeniens etnopop. Jahappja. Det var allt alltså.

Äsch. Jag tippade fel. Inte helt galet dock.

Ehum

Min telefonräkning skjuter i höjden.

Anyways. Publiken buade. Det var ovanligt må jag säga. Men om isländskan betett sig illa i veckan får hon nästan skylla sig själv. Låten var förfärlig hur som haver.

I övrigt är det fascinerande att iaktta alla kostymer. Herrejösses så en del spökat ut sig. Och så en del klätt av sig. Aftonbladet kör rubriken ”Anporra” efter raffsetsuppvisningen. Fyndigt värre.

Nu återstår då frågan. Går hon vidare?

Svaret är självklart ja.

Andra bloggar om: eurovision song contest

Sandra

kan hon med. Faktiskt. Det tog sig från starten.

Ja herrejösses

Lord all mighty... Vilken syn. Ett sånt ljuvligt avbrott i schlagerträsket. Jag ska rösta allt vad trådarna håller.

Andra bloggar om: eurovision song contest, Lordi

Je t'adore

går vidare. Kate Ryan har en sommarhit på g.

Andra bloggar om: eurovision song contest

Håller fast

Jag vidhåller att Lordi vinner i kväll och att Carola får sämre resultat än vad vi tror här hemma. Trist låt. Samma gamla Carola. Men hon kommer att kvala vidare till finalen.

Andra bloggar om: Eurovision song contest

Ztv

Jaha. Underbara nyheter var det ju inte då. Comhems information upplyste mig om att från nionde maj byter ZTV namn till TV6. Men det är inte längre samma innehåll (trots att det sägs så i informationen). Film, tv-serier, en massa vilda biljakter och annat krafs. Samtidigt meddelas att det är en ny tv-kanal på gång som ska vara en renodlad musikkanal. Som ska vara betaltv. Som ska heta ZTV.

Eh... Hur tänker människor som bestämmer på tvbolagen?

Stora nyheter

Åh så roligt! Storsjöyran i Östersund släppte nya artister för sommaren begivenhet. Urcoola Dropkick Murphys kommer med säckpipekryddad rock'n'roll. Skoj!


Andra bloggar om: musik, Storsjöyran

Plingplong

Varför, varför och åter varför har TV4 infört nåt så jäkla irriterande som ett plingplong och ett målresultat mitt i ”Commander in chief”? Om å om igen. Grrrr.... Jag skiter väl i fotbollen eller vad i helvete det nu än är för sport. Är jag det lär jag väl inte sitta och titta på ”Commander in chief” eller?!

Jolly Roger

Jag har målat dödskallar i silverglitter på väggen i hallen. ;-) Skoj va?

Den som väntar

Ja. Åtta veckor har det tagit. Men nu har jag återerövrat varenda millimeter av min lilla etta. Och helt plötsligt är den inte så liten! Jag har ju massor med plats! Det är två saker som väntar på sig nu. Elektrikern och målaren. Det är en lampa och lite kontakter som ska fixas, ett par lister kan målas och taket måste kompletteringsmålas. Sen är allt fanimej klart! Behöver jag tillägga att jag är lycklig, lycklig?


Testar igen med
Sundsvall

Förresten

Min hall blev jättefin! Fast det gråa känns lila i det ljus som erbjuds i just hallen. Men det gör ingenting. Jag har varit sååå duktig ändå!

Alltså. Jag har målat i dag. Det kanske jag måste förklara först, innan jag börjar tjata om grått som blir lila... Sorry. Är inte med. Skyller på ångorna från all färg...

http://bloggkartan.se/registrera/23899/sundsvall/

Hail to the king

Så låter ”Hail to the king”, plattan som följer med maj månads nummer av Mojo:

Jeff Beck group gör ”All shook up”. Det skriker 70-tal, psykedlisk lättrock och Rod Stewart. På nåt vis är det skönt att artister som gör covers, verkligen gör dem till något mer än en cover. Jeff Beck group gör en helt egen version av ”All shook up”, jag har aldrig hört på maken tidigare.
”Lawdy miss clawdy” görs av Duffy Power. Sugande driv, klassiskt upplägg pudrat med massor av munspel. Jag fastnar inte för det. Det är enkelt, även om sånginsatsen är väl genomtänkt.
Betty Everett för ”Hound dog” till en tvättäkta Bond-låt. 60-tals-Bond med Sean Connery. Så klart. Det svänger om frk Everett. Samtidigt är det väldigt pretto. Skön kombination.
Albert King med ”That's all right”. Så klart att King plockar fram bluesen ur den här låten.
Little Richard tar musten ur ”Money honey”, pianoklink, falsettskrik och allt.
Rockabilly av klass blir det när Rockin' rebels tar sig an ”Let's play house”, men det här har jag hört förut. Sååå många gånger. Jag är kräsen. Mycket kräsen. Gitarrsolot ger dock mersmak av brylcreme, stålkammar, fylliga underkjolar och dans.
Johnny Cash, ”I forgot to remember to forget”. Hail, hail to Cash. Klassisk Cash-låt, vilket jag gillar. Fantasilöst månne, men ändå Cash.
”Love me tender” med Link Wray. Min puls ökar inte. Det är smörcountry. Sockersött så det förslår. Jag vill genast borsta tänderna.
O, o, o. The Big O tar sig an ”Trying to get to you”. Roy Orbison har en av musikhistoriens mest bedårande röster. Jag är kär i de stämbanden. VIsserligen är The Big O död sedan länge, men sångerna finns här. Och när det är Elvis-låtar i kombination med Orbison står jag först i kön för att lyssna.
”In the ghetto” är en favorit för många. Chris Clarke sjunger med rökhesa stämband, men hennes röst gör låten rättvisa. Arrangemangen har dock smörats till ytterligare, pompa och ståt fanns det redan innan så det räckte. Men ändå. Hon passar för den här låten.
El Vez (roligt namn måste tillstås på en Elvis-platta) gör ”It's now or never” med en helt annorlunda text. Humorfyllt dessutom. Lyssna själv. Jag började att sjunga med, men kände rätt snart att det var nåt som inte stämde. Humor och värme, låt oss stoppa hatet. Det är väl vackert?
Jerry Lee Lewis, detta halvgalna pianogeni, dunkar loss i ”Don't be cruel”. Klassisk för att vara Jerry Lee. Ger inte mer än så.
The Flamin groovies bjuder på höjdpunkten. Skivans absoluta klimax. Ljuvligt, ljuvligt, ljuvligt! ”Milkcow blues” smutsas till, ges nerv och intensitet. Pust. Det är klockers.
Fast... Dean Carters ”Jailhouse rock”, står inte långt efter. En andraplats. Desperat sång, lika desperat komp.
Och så kommer så Dead Kennedys ”Viva Las Vegas”. Även här är det nerv och närvaro som lyfter. Jag vill genast höra mer och byter skiva. Rock on.

Klantarsle...

Ja, det är jag det. Svor långa ramsor när jag lyckats radera alla nya mejl i boxen, alla mina viktiga nya mejl... Vaffan... Inklusive ackrediteringsmejlet från Sweden rock, informationen om den kommande undervisningen på Mittuniversitetet etc, etc, etc... Gah....

Å sen, när jag var och handlade på färgbutiken (ska måla om i hallen) kom jag ut med en burk vackert gråtonad färg och en burk med SVART till lister. Eh... På hyllan stod det vitt, på burken svart. Visserligen kan det vara effektfullt med svart – men inte i min pyttelilla hall...

Ja, vad mer... Glöm det. Jag ska sitta här och tjura och se på tv resten av kvällen... Totalvägrar göra nåt vettigt. *tjurläpp*

Eller, jag ska lyssna igenom ”Hail to the king” ordentligt och sedan skriva om skivan, på uppmaning av Kulturbloggaren. Självklart ska sådana uppmuntras. Även när tjurläppen hänger...

Utgång är lika med hemgång

Nä, jag är nog inte riktigt klok. Klockan kvart över tio i kväll tog jag mig en promenad, söder runt. Luften var fylld av frän doft från brasor och fyrverkerier och det hördes fyllesång i många olika kvarter. Men jag trivs vid sådana stunder, som den utomstående betraktaren. Alltså, jag hänger inte på fönsterblecket och tjuvkikar in hos familjerna runt omkring. Så galen är jag inte. Men jag går omkring och tittar, iakttar. Det pågår en massa olika liv överallt. Så många tankar i så många olika skallar.

In på OKQ8, hem med en cola och ett par filmer till. Jag har suttit i soffan rätt så mycket i dag. Det har varit helt underbart. Veckan som gått har inte bjudit på många timmars sömn och jag har haft en del att ta igen. Man kan nog lugnt påstå att jag samlat på mig en massa styrka den här dagen. Filmerna har avlöst varandra, telefonsamtalen likaså. Så jag har inte varit helt asocial...

Jag var faktiskt ut med två töser i lördags, först lite umgänge och Buzz hemma, sen Players och Bishops. Hemgång vid två. Tog en gravöl med Ugglan som ska flaxa till nya jobbmarker i Stockholm, den lilla svikaren...

Nu ska jag krypa upp i soffhörnet en stund till. Passade på att köpa med mig Mojo hem från macken när jag var ute på strövtåg. Specialnummer med Elvis... Caramba. En cd med 15 spår på köpet, ”Hail to the king”. Cash, Orbison, Flamin' groovies, El vez, Dean Carter, Dead Kennedys... En underbar godbit. Jag lovar...

Här ska läsas och lyssnas.

Over and out.

manslaughter

”Du kommer att mörda nån i dag.”

Sambons kommentar i morse säger rätt så mycket om mitt temperament för dagen.

Nä. Det var inte färdigt i går. Toastolen stod i hallen. Jag kunde inte sova.

Snurrelisnurr, snurr, snurr. Snurrelisnurr. Jag vred mig runt i sängen. Sömnlös. Vaknade sju, efter ett par timmars blundande. Slumrande. Då, klockan sju, visslades det i mitt badrum. Borr, borr. Bank, bank. Omöjligt att fly undan. Så jag tog mig ner till källaren. Duschade i doften av blöta spånplattor. Urk.

Sen. När jag kom upp var kaffet färdigtputtrat. Klunk, klunk. Klunk, klunk, klunk. Sambon tassade in på försiktiga fötter.

”Har du sovit någonting? Eh... Nähä...”

Nio var det slutvisslat. Tyst i lägenheten. Jag la mig på soffan för att bli uppryckt ur dvalan av telefonen.

”Hej det är jag. Du jag undrar hur jag ska öppna den här filen, mitt program verkar ha lagt av, vad ska jag göra?”

Dämpad ilska. ”Ja, du kan ju prova att ringa datasupporten i stället för till mig...”

Jag gav upp. Puttrade mer kaffe i perkulatorn. Hörde visslaren skramla i dörren.

”Eh. Hur går det? Får jag nån toalett i dag?”

”Jajamensan! I eftermiddag är det klart, men snickaren och elektrikern kommer först nästa vecka. Badrummet kan du använda ändå, men du får vänta på att allt blir färdigt.”

Lite muntrare: ”Åh... Så... Så... Så skönt.”

Jag läääängtar hem nu. Å så jag ska sova. På golvet i mitt badrum.

Oj oj oj

Nu blir det spännande må jag lova. Om en liten, liten stund ska jag gå hem och då... Då. Då ska jag med lite tur inviga min alldeles sprillans, sprojlans nya toalettstol!

Ja! Det är sant! När jag gick ner på jobbet i dag så möttes jag i dörren av en liten gube i byggoverall som påstod att han skulle installera alla prylar, utom handfatet som är ute på felleverans nånstans i stan, i dag. Ja!

Kommer jag hem nu och det fortfarande är tomt kommer tidningen att ha nåt att toppa nyhetssidorna med i morgon... Monaihallen kommer att riva hela kåken om nåt inte stämmer. Jag garanterar.

Anyways. Fick en glad överraskning i dag. Måndag är tidningsfri dag vilket gör att min söndag blir ledig. Således bokades det in en dejt med damerna på lördag. Nu ska här göras stan...

Eventuellt bokar vi in en tittin på Red Rock där kollegan Niklas har releasefest för Superscis platta.

Ja! Det finns hopp om ett njutbart liv!

Röra

Jag vill ha mitt boende tillbaka. Jag orkar snart inte med denna ständiga röra. Det strular till och med till sig i mitt huvud. Jag slarvar bort saker, glömmer sånt jag borde komma ihåg. Alla rutiner är satta ur spel och det springer gubbar in och ut genom dörren från sju på morgonen.

Är det okej om jag får spel snart?

Jag överger stan för ett par dagar. Åh så jag ber om att det är klart när jag återkommer. (okej, jag vet att det är orealistiskt, men drömma får man faktiskt göra, så det så)

Oy!

Jag kom till och med ihåg att pinga! Jag är helt klart på bloggbättringsvägen!

Förresten. Var i Bräcke i går och handlade skivor på en elbutik som ska lägga ner. Det var skoj. Rota i gamla lådor med skivor som man trodde att man glömt bort. Köpte med mig ett par. En samlingskiva (Nej jag har inte blivit galen, men den passade perfekt i bilen på väg hem) med The Doors och så The Donnas debutalbum. Inget märkvärdigt visserligen, och oj så gammalt, men ändå.

Och så... Ja. Jag gjorde det. Jag köpte fyra julklappar. *hepp* Kan inte avslöja vad jag köpte, men det har i alla fall inget med el eller musik att göra. Mina bröder ska bli överraskade.

Min kollega som ska överge mig nu i maj smsade följande ord när julklappen kom på tal:

Sajko!

Hrm. Ja. Kanske lite.

Du ska inte tro det bli sommar...

...jo. Gör det. Tro. För det blir sommar. Strunta i all snö som trillat ner de senaste dagarna. Den försvinner. När påsken är över kommer det mesta av snön att vara försvunnen. Jepp. Så är det serru.

Jag kommer att blogga mig till döds när jag får ta min bostad i besittning igen. Saknar min dator. Min airport. Min andra dator. Mina böcker. Min garderob. Min sääääng. Å... Det trodde jag aldrig, att jag skulle sakna den lilla ettan så enormt mycket.

Jag återkommer. Kommer inte att missköta min blogg på detta elaka vis någon fler gång. Förutsatt att det inte blir fler stambyten. Eller om jag nu inte åker på toklång semester. Då kan jag bli lite osynlig igen. Men annars. *håller handen över hjärtat* Lovar. Jag ska blogga mera framgent. Bara jag får återerövra ettan.

Jag – en baglady

Jag har flyttat in i resväskan. Mitt liv ryms i en miniväska på två hjul. ”Rullrull rullrullrull, rullrull.” Den låter mot asfalt och kullersten. Men det känns fånigt att gå omkring och dra den, så för det mesta hivar jag runt den i handtaget. Just nu är den upplagd på en pall i mormors sovrum. Parkerad för tillfället.

Jo tack. Jag vill väldigt gärna återerövra min lägenhet, men det lär dröja läääänge. Men mormor är ju glad. Och hon är så rar och omtänksam. Så väskan får stå där ett par dagar till, innan den får bekanta sig med nya rum hos andra snälla vänner.

Just nu sitter jag kvar och lyssnar på Takidas nya skiva. Ska skriva en ”så låter den – spår för spår”. Har tappat bort mina ord och vet inte riktigt hur jag ska komma fram till en hel artikel. Men det ska gå det med.

Dessutom saknar jag min bredbandsuppkoppling där hemma. Jag kan inte nyttja nätet som jag vill, här på kontoret hinner jag inte med mig och när man är på bortaplan vill man ju hellre umgås med dem som våldsgästas. Därav min till synes totala frånvaro här och i andra forum. Men jag finns! Jag har inte medvetet glömt bort en endaste en av alla raringar där ute.

Well. Dags att återgå till texten. Och så småningom till mormor.

Breaking news!!

Jag har hittat en dator! Jag sitter och funderar över skivorna jag ska skriva om, Kajsa Grytt, Da Buzz och nåt reggaeinfluerat gäng som jag för tillfället glömt namnet på. Och så funderar jag på vad jag ska skriva i min måndagskrönika. Tackar högre makter för att jag inte behöver skriva oftare, hur gör de som skriver näst intill varje dag? Hur kommer de på allt? Jag har påbörjat ett gäng krönikor, det gjorde jag när jag satt på tåget i tolv timmar från Kalmar. Men de lapparna ligger tyvärr i krigzonen som kallas lägenhet, och jag kommer inte på vad jag noterat på dem heller. Så jag får helt enkelt tänka om och hitta på nåt. Igen...

Jag sparar dock de inlämnade demoskivorna till nästa gång. Har inte hunnit med mig i lyssnandet och vill ge dessa demoband en ärlig chans. Det är de värda.

Nu ska jag ut i solen med mor och yngre bror. I morgon hoppas jag att det blir sol hela dagen lång. Vi planerar att åka ut med vovvarna till en tjärn, kanske åka lite släde men mest grilla korv, koka kaffe och njuta av sol. Kvällen ska jag spendera som barnvakt. Det var verkligen länge sedan jag blev betrodd... ;-) Men det är ingen fara, vi ska nog komma överens, de små liven och jag...

Njut av våren! Det ämnar jag göra.

Long time...

Oj oj. Time flies när man åker runt på kurser landet runt. Jag har farit och flaxat och kuskat och tja... Då blir det inga uppdateringar på bloggen minsann. Men en av mina vänner säger bestämt att ”Bloggar är överskattade” så det kanske inte är så farligt. ;-)

Ja. Jag tänker inte säga så mycket om Carola. Hatar det faktum att svenskarna är så betuttade i henne, men det är inte mycket mer att göra åt den saken. Fast jag kommer att rösta enbart på finska Lordi. Så det så.

I övrigt då? Ja, min lägenhet är att klassa som en säkerhetsrisk för tillfället. Det är stambyte på gång och allt är en enda stor röra. Dessutom springer det byggare in och ut från sju på morgonen, så för en kvällsarbetare är det bara att fly. Lovar. Det är ingen lek. Det gör också att mitt bloggande hamnar på efterkälken. Har mina nödvändigaste attiraljer nedpackade i resväskan och flyttar runt bland släkt och vänner för att över huvud taget få sova, och det där med dator och uppkoppling på underliga platser har inte utretts riktigt än... Men vem vet? Det är minst sju veckor till av detta hattande så jag kanske hinner med den biten också.

Well. That's that.

Over and out.

(Skrattar hysteriskt åt att jag faktiskt loggade in på min gamla blogg och skrev detta inlägg... Sååå länge sedan var det ju inte jag bloggade ju...)

En listig liten sak

Har Singellistan spelat ut sin roll? Med 300 sålda singlar kan man ta sig in i toppskiktet på listan.
300 singlar. Det är inte många det.

Jag reagerade över en notis i Sydsvenska Dagbladet i fredags. Malmöbandet Clark hade klättrat in på placering nummer sex, totalt okända för de större omgivningarna. De var lyckliga så klart, samtidigt konstaterades att det inte behövs så mycket för att ta sig in på listan.
Så jag började fundera. Den här typen av listor har alltid varit en måttstock på hur bra det går för en artist.
Klättras det på listan? Hur många veckor klamrar artisten sig fast vid placeringarna över 20-strecket? Ligger de kvar på tillräckligt bra placeringar tillräckligt länge kan managern börja planera för sommarturné eller skivbolaget för ytterligare singelsläpp.
Men nu då? Kan vi fortfarande använda Singellistan som ett mått på hur bra det går för en artist eller ett band?
Jag tvivlar.
Samtidigt är inte heller Nedladdningslistan, som levereras från Ifpi, skivbolagens branchorganisation, riktigt sanningssägande. De ledande legala nedladdningssajterna på nätet levererar statistik som Ifpi sedan sammanställer och publicerar som den senaste veckans mest nedladdade låtar. Men en av de största aktörerna, Apple music store, har valt att stå utanför listan vilket gör att deras bit av marknaden inte syns. Det vill säga 19 procent av alla de nedladdade låtarna i Sverige. 19 procent är en stor andel. Dessutom har det framförts kritik mot Cdon, som är den i särklass största försäljaren av nedladdade låtar, då de rätt enkelt kan få in artister på listan.
Cdons marknadschef Fredrik Bengtsson säger i en intervju i Göteborgsposten:
” Man kan till och med konstatera att om vi väljer att lansera en viss exklusiv låt så kommer den att hamna högt på Ifpi:s lista. Det ger omedelbart genomslag.”
Det är inte bara lite otäckt. Om Cdon får lite extra pengar från ett skivbolag kan de alltså få in artister på Nedladdningslistan. En lista som kan användas som ett vapen i marknadsföringen.
Om man tar och jämför Singellistan och Nedladdningslistan för vecka tio hittar man direkt stora skillnader.

Nedladdningslistan
1 (1) Lars Winnerbäck ”Ingen soldat”
2 (2) Marie Serneholt ”That's the way my heart goes”
3 (3) Sebastian ”Do what you're told”
4 (5) Melanie C ”First day of my life
5 (11) Anna Sahlene ”This woman”
6 (4) Laleh ”Live tomorrow”
7 (8) Bob Sinclar ”Love generation”
8 (9) Madonna ”Sorry”
9 (18) Kelly Clarkson ”Because of you”
10 (NY) Sonya ”Etymon”

Singellistan
1 (12) Da Buzz ”Last goodbye”
2 (1) Sebastian ”Do what you're told”
3 (2) Marie Serneholt ”That's the way my heart goes”
4 (4) Takida ”Losing”
5 (3) Chipz ”Chipz in black (Who you gonna call)”
6 (NY) Clark ”I don't need you”
7 (13) Madonna ”Sorry”
8 (5) Petter ”Det går bra nu”
9 (10) Melanie C ”First day of my life”
10 (Åt) Fronda ”Gå härifrån”

Madonna, Marie Serneholt, Sebastian och Melanie C finns på båda listorna, sedan finns det inte många likheter.
Frågan är om inte musikindustrin skulle tjäna på att slå samman dessa olika listor. Ju fler faktorer som kan påverka, desto mindre är risken att enskilda aktörer går in och manipulerar listorna. Dessutom får man en samlad bild av hur mycket en enskild artist faktiskt säljer.


Andra bloggar om: topplistor, musik

Mama I'm coming home...

Helvete heller. Det blir ingen hemgång. Jag trodde knappt att jag skulle komma norrut i går. Nära tolv timmar på tåg kan driva en till vansinne. Lovar.

Nu ska jag dessutom, trött och grinig som jag är, gå på 40-årskalas. Ett överraskningsparty. Well. Jag kanske får roligare än vad det känns som just nu.

Kursen var bra. Mycket bra. Självklart fanns det en del tråkigheter, men övervägande delen var en positiv upplevelse. Men, jag kommer nog inte att söka fler kurser i Kalmar. Jag pallar inte dessa långa tågresor.

Melodifestivalen. Ja. Jag har bara snabblyssnat här.

Mycket starka namn, men det finns bara ett som är värt att minnas i kväll. *slår på stora trumman* Carola. Helst av allt vill jag att hon åker ut, men hennes röst och låt håller långt i sådana här sammanhang. (Men hornen som sticker fram säger att Bodies Without Organs dansar ut henne i finalen) Låten är trist trots allt... Lite Tomas Ledin...

Over and out.

Andra bloggar om: Melodifestivalen

På östfronten mycket nytt

Jag har kommit fram. Hatar att åka tåg genom halva landet. Fy vad det tar tiiiid.... Segasamt. Men jag fick underhållning i Stockholm där The Poodles möttes av ett glatt uppbåd. De kom med tåget som jag skulle åka vidare med. Stativ, rockposer och lite skojig attityd. Om ett år kommer vi kanske inte ihåg dessa skrällande herrar, men just nu gläds jag åt den friska (om än gamla) vinden.

Kursen är bra. Jag trivs. Än så länge är det givande och trevliga kurskamrater.

Se där. En kortfattad lägesrapport.

Njut av livet kamrater! (Även om det är ruggigt kallt den här vintern, till och med i Kalmar ligger snön och gradantalet är tvåsiffrigt minus.)

//M

Festen

Här kan du lyssna på låtarna.

Vinner gör Bodies without organs. De kan faktiskt vinna hela rubbet vid en final i Aten. Deras musik tilltalar i öststaterna lika väl som i Tyskland och Sverige. Faktiskt. Man får säga vad man vill om Bard, men han kan sitt hantverk. Även om han framstår som en lallande fåne emellanåt.

Sen är det svårt. Jessica eller Jessica eller Patrik eller Kayo. Absolut inte Gregor eller Elysion. Vill ni ha ballader eller stonch-stonch i högtalarna?

Jag tror jag föredrar Folcker. Isakssons ballad känns igen från allt annat han nånsin gjort. Kayos 007-flirt fungerar inte på mig och Fame-Jessica känns inte särskilt passionerad.

Så. BWO och Folcker till final. Sen är det jämt skägg i andra chansen. Isaksson, Kayo eller Fame-Jessica. Men se upp. Pudlarna kan skrälla.

Start spreading the news...

...I'm leaving today.

Japp. Jag sticker nu, bort på kurs. Vet inte om jag har möjlighet att blogga nåt, så jag höjer därför varningsflagg redan nu. Men, jag ska försöka hinna med att rapportera mina avancerade gissningar, alternativt vilda spekulationer, angående vinnare i Melodifestivalen.

Jag ska bara:
1. Tvätta.
2. Packa.
3. Plocka ur alla garderober och badrummet och hallen och köket eftersom att det ska stambytas i huset.
4. Umgås med mormor
5. Äta middag med familjen i byn.

Just det... Det är rätt mycket som ska hinnas med. Och allt för en kurs långtbortistan.

//M

Lust for life

Ibland liksom sinar orden. Motgångar, mothugg, interna stridigheter innanför pannbenet sätter stopp.

Men, jag ruskar av mig. Måste berömma R för en särdeles trevlig tillställning i lördags. Herregud, det blev en tolvtimmarsfest! Dans, roligt sällskap, givande (och ibland inte) diskussioner! Vad mer kan en flicka önska?

Vad mer är, vi har nu definitivt bestämt oss för att resa utomlands tillsammans. Medelhavet, typ. Inga närmre krav på destination än så. Bara det är ett ställe där man kan koppla av samtidigt som vi kan umgås, intensivt. Nu återstår bara en liten, liten detalj. Vi måste hitta en dag som vi kan träffas på för att boka in den där resan. Inte det lättaste. Vi jobbar skumma tider båda två, och jag ska dessutom bort på en massa kurser å det snaraste.

Men det löser sig. För åka ska vi.

Nu ska jag ägna en timme eller två i mörkret åt att lyssna på Anna+Iddes skiva. Jag ser fram emot att få höra deras tolkning av Toni Holgerssons underbara ”Blå andetag”. En av mina älskalåtar. Har många sådana, men Toni... Åh, Toni... Je t'adore! (eller hur det nu stavas)

Tokiga människa, tänker du nu. Ska hon inte sova? Visst, det låter som ett bra förslag, men jag har inte riktigt gått ner i varv ännu. Att ligga i mörkret och lyssna på musik kan vara precis det som behövs för att vaggas in i lugnet. Så det så.