Well

Jag lyssnar på julmusik. Svär över lamporna i adventsljusstaken. Putsar fönster. Hänger stjärnan. Konstaterar att det inte finns en rimlig chans att få plats för alla tomtar i år heller. Ännu en jul i ettan. Bah. Inte vad jag tänkt mig direkt.

Plockar med dem jag tagit ner från vinden. Vänder och vrider. Hittar ingen som helst inspiration. Får veta att jag måste jobba i morgon. Känner mest uppgivenhet. Men det löser sig. Det ordnar sig. Det är snart jul. Jag SKA bara vara ledig. Så det så. Tänker ha åtta lediga dagar. Ska ha. Vill ha. Måste ha. Kräver.

Men, jag ropar inte det där jävla ”hejet” den här gången. Lovar. Ska göra det när jag återvänder från ledigheten i stället.

Elvis sjunger ”Well it's christmas time pretty baby and the snow is falling down. Well you'll be a real good little girl, 'caus santa claus is back in town”.

Jag ska genast bättra mig. Och se där. Det börjar se lite...julmysigt ut även här. Glögg någon?

Samla tankarna

Jag har ju träffat vargarna i Kolmården. En makalös upplevelse. Jag ska samla tankarna och skriva något vettigt om det så snart jag orkar. Ska skriva en text till tidningen också.

Tog en miljon bilder med den kassa kameran, några blev rätt okej faktiskt.

Och just nu låter det rätt lockande att byta yrke. Djurskötare med rovdjur som specialitet. En sån underbar framtid. Se så harmoniskt... Jag vill tillbaka dit ner. Snart. Och kanske stannar jag kvar där för alltid.

Dagens lärdom

Ropa aldrig hej innan du hoppat över bäcken.

Sant, väääldigt sant. När ett problem är löst dyker nästa upp. Jag är trött på problem. Vill ha ro. Arbetsro. Kanske en lååång semester... Ah.

Buzz

Jag har haft en massa skoj saker för mig! Träffat människor (ja rara A, det var kanonkul att änteligen träffas), spelat spel i Sthlm med U&M och urgulliga ungen (ja, även jag gillar snälla ungar som är så snälla som den här ungen), promenixat i storstan och handlat pärlor på Pärlshoppen (sicket paradis!), och en massa annat. Ja, så har jag ju jobbat också.

Men det slutar inte här. I morgon åker jag söderöver ännu en gång, denna resa blir med mor och far till Kolmården. Jag ska få träffa vargarna! *lycklig som en snäll unge i Sthlm*

Vi lovar att det är en mäktig känsla att få möta vargarna på riktigt nära håll! Nu har du möjlighet att umgås med och vara nära dessa fascinerande djur i deras hägn en hel timme. Djurskötaren finns förstås med för att berätta om vargarna och svara på dina frågor.

Vargarna vill gärna hälsa och deras tassar är inte alltid nytvättade. Ta därför på dig oömma kläder, undvik skinn och mocka. Eftersom de är nyfikna på allt som "hänger och dinglar" är det bäst att lämna stora örhängen, långa halsband och liknande hemma. Göm snoddar och annat som hänger ut från kläderna.

Glöm inte att ta med dig kameran!

Minimiålder 15 år. Max 15 personer per grupp.




(Det här ovan är ett utdrag från www.kolmarden.se)

Jag ska minsann tala om för er hur det hela förlöpte. Om jag kommer hem. Kanske jag stannar och blir djurskötare...

Magiska nuffror

Det här har inget med bandet Magic numbers att göra, bara med magiska siffror...

Var bara tvungen efter att ha läst Deepeds inlägg. Så jag testade kärleksnumerologin på mig och sambon. Han är person 1 och jag person 2. I verkligheten är det nog tvärtom ;-). Vi har varit ett par i *tänker efter* snart 13 år... Oh my.

Kompatibilitetsanalys för Person 1 och Person 2
	På pappret verkar det här vara en bra kombination. Femmans stabilitet och sjuans variation borde fungera bra tillsammans, men tyvärr är så inte fallet. Sjuan kan verka flirtig och har lätt för att komma i kontakt med andra personer. Detta är verkligen inte något som passar femman. Femman har ofta en sida som är mycket svartsjuk och denna är inte lätt att bli av med. Detta kan leda till många gräl och det som annars kunde vara en bra kombination förmörkas. Om detta skall fungera måste sjuan försöka att undvika situationer där svartsjuka kan uppstå, och femmor måste bearbeta dessa sidor hos sig själva. Samstämmighet: 30%

Split vision

Ja. Det är då sant det. Minst sagt. Människor mår dåligt, och jag kan inget göra åt det. Stötta, ja visst. Men inte ta bort. Inte hela. Kanske lindra en aning. Men inget mer. Det är oerhört frustrerande. Blir otålig, det kliar i hela mig. Vill göra mer.

Samtidigt är jag nervös. Ska ha min första träff med Skånetösen. Vi har haft kontakt i... ja... många år nu, men aldrig träffats. Vi har inte ens talat i telefon med varandra. Desto mer via epost och chattar. Hon är i stan och vi ska ut och äta middag, sedan ska vi promenera hem till mig. Har varit och handlat och funderat på vad hon tycker om. Glass. Okej. Gillar hon pepparkakor? Jag köper. Ost och kex? Vi tar det med. Frukt? Plocka i påsen bara. Hm.. Läsk? Vilken sort? Vi tar tre olika. Så nu har jag fullt i skåpen... ;-)

I morgon åker jag och sambon till Lapplands Väsby (det är inte mitt påfund, M säger det heeela tiden, urstockholmare som han är) för att hälsa på familjen i deras nya hus, tittar på pojke som blivit stor och på ny mage som växer. Det ska bli så roligt.

Men... samtidigt kan jag inte släppa tankarna på den som mår dåligt... Split vision.

Europe har uppdaterat sig

Jepp. Det är sant. Nya plattan är den bästa de någonsin gjort. Och då skräder jag icke med orden. Konserten då? Jag är kluven, men den var med beröm godkänd.

Har lagt ut en recension på Dagbladets hemsida, men jag kommer nog att uppdatera den till papperstidningen. Det är inte varje dag man har chansen att fundera en gång till över sina formuleringar. Lyxigt värre...

Andra bloggar om: Europe

Tillägg

”Travelin' band” i superdupertempo är ack så lovely! Sällskapet för stunden är John Fogerty himself. Jag ler. Fånflinar.

Dagens sväng!

Jerry Lee Lewis platta”Last man standing” är ett bevis på att gamla gubbar fortfarande kan vara vitala. Dagens låt är utan tvivel ”Pink Cadillac” där The Killer duetterar med Bruce Springsteen.

För övrigt ska kvällen spenderas i Sporthallen där Europe ska recenseras.

Andra bloggar om: Jerry Lee Lewis, The Killer

Links

Linus ger mig roliga länkar titt som tätt. Den här sidan hade jag missat om det inte vore för honom. Tack!

Klicka in och lyssna på Hello Saferides jullåt. Jag har beställt hela den där julskivan faktiskt... ;-)

Konsert

Har varit och sett Sundström i kväll. Läs här om du vill ha ett längre omdöme än detta: Kanonkul! Jag trivdes verkeligen. Strängen är makalös. Hederos och Ramsby också. Å så Hernestam. Kul att se gamla trummisar återvända till ursprunget... ;-)

Skvaller

Hm... Alltid, eller i varje fall ofta, när det pratas om skvaller läggs gärna ”kärringar” till. Skvallerkärringar alltså.

Hur kommer det då sig att de största profilerna inom skvallerbranschen är män? Kan missa massor av namn så här i den sena timmen, men jag tänker framför allt på exemplar som Hans Schimoda, Daniel Nyhlén och Johan T Lindwall. Namn som jag vaskar fram ur minnet väldans lätt, medan jag får rota runt rätt länge för att plocka fram ett kvinnligare dito. Stora profiler inom den ädlaste av genres, skvallerjournalistiken. Den säljer, o ja, den säljer. Upplagorna ökar så självklart är det rätt att satsa om man vill tjäna stora klövers.

Expressen försöker att skapa en ny profil inom området, Johnny Axelsson ”nöjesreporter med den bästa kollen på kändisarna”. Han har en egen ”skvallerblogg” på expressen.se. Har läst den, rätt kvickt gjort och inte så mycket skoj om du frågar mig. Men så är jag inte överdrivet intresserad av vilka som går på krogen vid Stureplan och inte heller av om Madde firar med svägerskan eller ej.

Men åter till frågan. Varför epitetet ”skvallerkärringar”? Teorier någon? Och vad kallar man männen som skapat sig ett leverne på skvallret?

Andra bloggar om: skvaller


PS. Det är visst det som är melodin för framtiden. Skvaller och icke att förglömma, mode. Ack ljuva värld... Vars är u på väg... Yta, yta och så lite extra blankpolerad yta.

Äh. Jag är bara grinig... Har varit hos tandläkaren så det förklarar aaallt. DS.

Danny boy

Jajajjajaj... Snickelisnack. Vad betyder det egentligen för världen, det här ”chockbeskedet” att Danny åkte ur ”Idol”? Inte mycket. Inte mycket alls. Men, folk är upprörda, ledsna och ilskna. I typ en vecka, sedan är det där glömt när nästa ”Idol” röstas bort.

Jag såg programmet i går. Idol-Erik gjorde en mycket bra version av ”Knockin' on heavens door”. Idol-Markus var aptrist med Oasis. Idol-Cissi balanserar på en tunn lina. Hon kan om hon vill, men för det mesta låter det bara underligt. Hon har en egen röst, ett eget uttryck men släpper inte fram det utan envisas med att låta guttural. Idol-Johan. Well... Han är söt och så, men det räcker inte hela vägen alla gånger. Idol-Felicia är ett ämne för producenterna. Det är en sådan där person som kan gå all the way med rätt folk i bakgrunden. Inte sådan musik som jag gillar, själlös och opersonlig, men perfekt för radio och disko. Du vet vad jag menar.

Idol-Danny då? Men snälla nån... Val av låt... Har de inte lärt sig något? Jag tyckte att det lät tråkigt, träligt och boring. Boys II men bygger sina låtar på stämmor och nyanserade röster. Utan dessa är låtarna väldigt slätstrukna. Det blev så med Idol-Danny. En duktig kille som säkerligen kan bli nåt utanför Idolstudion, men nån Idolvinnare är han inte.

Men tänk en stund till nu, alla ni som är upprörda. Vad har teveprogrammet ”Idol” bidragit med? Mer än ett par radiohits alltså.

En sak, och en sak alena. Darin.

Mer är det inte.

Darin är en framtida storhet. Jag uppskattar kanske inte riktigt den musiken, men det är en mycket begåvad kille som lätt skulle kunna lägga världen för sina fötter.

En annan sak som jag kom att tänka på i går framför teven. Vi zappade till ”Doobidoo” och såg klippen på unga män. Tomas Ledin och Jerry Williams bland andra. Det fick mig att grubbla. Vad hände med Ledin? Hans budskap försvann någonstans på vägen och byttes ut till mellanmjölk och jordgubbar. Och varför har inte Jerry Williams slagit större utomlands? Han är ett unikum i Sverige, har en rackarns röst som räcker långt och en närvaro på scenen som är få förunnat. Klippet i går var från tidigt 70-tal och visade en vital ung man med järnspikar i rösten. Det är samma visa som med Björn Skifs. Han hade också möjligheten men efter toppen med Blåblues blev det inte mycket mer där heller.

Visst är det märkligt.

Andra bloggar om: idol, idoler, Jerry Williams, Tomas Ledin, Björn Skifs

Svårt att slåss mot vädergudarna

Ja gott folk. Snön kom, så som den alltid gör. Och herreminje vad den ställer till det.

Samma visa varje gång. Varje år. Bilar åker av. Bussar blockerar vägar. Snöröjarna kommer inte fram i trafiken på grund av allt som står i vägen. Tågspåren snöar igen. Folk blir stående på perronger, i stationer eller sittande i bilar och bussar.

Läste Virtanens blogg där han hävdade att vore Sthlm NY skulle borgmästaren få avgå. Jag håller inte med. Inte alls.

Snön kommer alltid. Skillnaden i år är att det stormar rätt friskt. Vanligt snöfall klarar tågtrafiken av, inte när drivorna piskas samman till hårda vallar.

Vi hade problem i trafiken i Sundsvall i går. Avåkningar kommer vi aldrig i från vid första snön. Det finns alltid några optimister som tror och hoppas att de ska hinna lägga om till vinterdäck innan snön kommer, men lik förbenat gör de inte det.

Så de åker av.

Jag har läst massor av inlägg som säger något som liknar det här: ”Ja ni sthlmare kan inte hantera det här med snö ni. Så fort det kommer ett par centimeter så blir ni rådlösa. Här i Norrland däremot kan det komma en halv en meter utan att det märks i trafiken”.

Jo då. Det märks visst. Det finns optimister i hela detta avlånga land och varje år överraskas de och ställer till det för andra trafikanter.

I år fick optimisterna sällskap av riktigt vresiga vädergudar. Då är det svårt att vara förberedd... Och det är svårt att ploga vägar som blockeras av fordon eller driver igen med snö på fem röda sekunder.

Pratade med pappa som satt fast i Gävle, ett ställe som är vida känt bland oss som åker E4 eller nyttjar tågtrafiken. Där, precis vid knölen ut i havet, är det alltid problem med snön. Precis där piskas snön fram extra hårt varje år. Han satt på ett tåg som inte fick rulla längre och sa precis som jag ”Men det snöar i alla fall! Vintern är häääär”.

Alltid nåt positivt mitt i allt det vita. Snart blir det hundspann. Grillning. Kaffepannan som puttrar över öppen eld. Långfillingar och tjocksockar. Mmmmm...

”It's a marshmallow world in the winter, when snow comes to cover the ground. It's time for play, it's a whipped cream day, I wait for it the whole year round!”

Andra bloggar om: snö