2010/09/07

Taa-daaa!

Trilla inte baklänges nu.

Men jag tänkte skriva ett litet inlägg.

Faktiskt.

Jag kan inte påstå att jag saknat bloggandet. Ibland kanske. En text eller en idé väcks i huvudet och jag hinner tänka att det här kanske jag ska skriva om på bloggen. Sedan är tanken som bortblåst. Alltså har mitt behov av att skriva minskat. Märkligt. Jag som alltid behövt skriva för att må bra.

Vad har ersatt?

Ingen aning. Kanske är det så att jag får ut allt det kreativa i redigeringen på jobbet. Gudarna ska veta att jag gjort rätt mycket på sistone. Eller så är det en sådan där ”fas” i livet. Om tre-fyra månader kanske det kliar i fingrarna igen.

Men så här har sommaren varit:

Jag började med att gå på AC/DC med bröder, sambo och vän. Mycket trevligt. Missade ju Sweden rock i år igen. Tänker dock ta igen det till sommaren. Hoppas jag.

Sen åkte jag hem. Vilade upp mig efter det där bröllopet som jag jobbade med. Det där stora. Promenad i myggig skog med Aslan. Han växer...

Jag har tvättat och hängt ut. Finns nästan inget som är mer lyxigt än att få lägga sig i en nybäddad säng där sängkläderna fått hänga ute i den ljuva sommarluften och torkat.

Jag har travat ved. För den lär jag behöva i vinter.

Jag har utrotat myror i Nora. Det var många att ta sig an, men skam den som ger sig.

Som belöning för det hårda arbetet vankades det utflykt till Röhällorna och klapperstensfälten och vågorna och vindarna. Ljuvligt.

Sen var vi visst och köpte en ny bil. Minsann. Det tog bara några månader att hitta en som sambon kunde acceptera. Observera att det är en touring (det vill säga kombi för alla som inte talar BMW:ska). Nu kan vovven få följa med också. Det ska bara införskaffas en sån där bur och platsmattor.

Jag hann vara två svängar i paradiset också. Tallnäset är världens bästa ställe.

Och där var det en del sol också. Älskar mitt paradis.

Vi åkte en del bil. Framför allt sena kvällar. Norrland är fantastiskt med sina sommarnätter.

Och sen regnade det. Och regnade. Men det gör inget. Jag gillar nederbörd.

Nästan jämt alltså. Inte när det kommer 39,5 millimeter på några timmar när man är på festival. Tackar min lyckliga stjärna för dubbla regnponchos och vattentäta skor. Men oj så lerigt det blev.

Musiken var bra. Bäst var Iggy & The Stooges.


Så efter allt det där blöta åkte Rakel och jag till Cypern. En vecka under en parasoll med massor av böcker att läsa. Härligt.

Det är råttår i år. Så till den milda grad att pappa och mamma hämtat en liten kattonge vid namn Hilbert. Han har väldigt roliga tassar. En extra tå på varendaste en av dem. Skeppskatt var det här!

Har inlett ett projekt så här när hösten kryper inpå knutarna. Projekt släktvägg. Tänker fylla väggen med gamla och nya foton.

Ja vovvar är en del av familjen. Kanske inte herr varg då... Men de andra. Går igenom lådvis med negativ och bläddrar i gamla fotoalbum. Det är trivsamt.

Så. Det var sommaren i korta drag.

Nu laddar vi för hösten. Jag inleder med att göra upp en liten brasa.

Vi ses.

2010/03/15

Det var en gång…

…en blogg. Som övergavs. Inte medvetet. Men ändå.

Det har varit intensiva perioder. Och det känns som att det fortsätter. Jag trivs i dessa ändå.

Jag har i alla fall köpt mig en riktig kamera nu. I helgen var jag ute i två timmar med tre valpar och kom hem med 500 bilder... Måste ju öva upp mig igen. Det var evigheter sedan jag fotade. Verkligen eeeevigheter. Och när jag langade in resultatet i datorn insåg jag att jag måste skaffa Photoshop hemma. Mitt fotograferande behöver hjälpas upp om man säger som så...

Här är i alla fall ett smakprov från en helt vanlig vecka på byn:


Balto spanar ut över nejden och tycks vara djupt försjunken i tankar.


Aslan vill ut. Alaska verkar dock vara rätt nöjd.

Balto kan det där med att sitta fint. Speciellt om det vankas läckerheter som tack.

Apache är en vacker dam.

Apache och Aslan är noga med att se till så att sällskapet inte försvinner alltför långt bort.


Men när de rejsar är det svårt att få dem att stanna...

Aslan i snön. Full fart framåt, så länge benen bär.

Tittar lite för närgånget på kameran, och det hela slutar så klart med en blöt puss på objektivet...

Äntligen är lysknappen på plats... Svart ska det vara. Så klart.

Och golvet fick vi på plats lagom till jul.

Detta är något av det vanligaste tidsfördrivet denna vinter. Eldning. Eldning. Eldning. Och så lite sotning på det.


Men vem vill sitta inne när det är så här vackert uppe på berget?