Ibland när jag kommer hem på kvällarna är det så skönt att ha nåt bandat på videon. Nåt program som inte kräver så mycket tankeverksamhet. Äntligen börjar hösten att tåga in och med den alla teve-serier. Femman är bra. Där finns nästan alltid nåt att banda. Är det inte någon smårolig sitcom finns alltid någon version av ”CSI”. Sist drömde jag visserligen mardrömmar på grund av ”CSI” och boken ”Flickan som lekte med elden” (båda innehöll just precis samma afton personer som tränger sig in i sovande människors bostäder och sitter och tittar på de sött sovande tills dess att de vaknar...) men det är ändå bara så skönt att slappa till. Koppla bort alla tankar på jobb och annat.
I afton hann vi med lite teve på jobbet också. ”Idol” är igång. Jag tycker fortfarande att jurymedlemmarna är onödigt hårda i sina kommentarer, men vissa personer får mig att grubbla över om de verkligen inte är medvetna om att de inte alls är särskilt bra på att sjunga. Jag menar, lite självinsikt besitter väl varje människa? Eller? Jag hoppas då det. Somliga är dock på audition enbart för att vara med i teve, de gör det som en ploj. Men andra. De är stenallvarliga. Och så blir de sågade. Det finns många sätt att säga till någon att de inte bör syssla med det de gör.
I kväll kom jag och Jerka överens om att om vi skulle vara tvungna att välja ut någon i juryn så skulle vi båda välja Clabbe. Han verkar vara den som är mest omtänksam av de fyra, kläcker inte ur sig spontant elaka saker för att vara jävlig... Men vi kan ha fel. Det lär visa sig.
Jag skriver själv recensioner. Och ja, jag har också varit elak. Någon gång har jag klivit över gränsen och ångrat mig. Andra gånger får man försöka fundera över om det är personen eller musiken man skriver om. Och om de två går att sära på. Jag kan fortfarande tycka att en person är bra även om musiken suger, eller att musiken är bra men att den som framför den inte är det. Men det gäller att tänka sig för. Det är ingen enkel sak det där med tyckande...
I vissa fall kan jag bli bitter. Otroligt. Enormt. När somliga, nämner inga namn, får chansen bara för att de har gjort sig kända på ett eller annat vis (de kanske lever på riktigt gamla meriter som inte håller längre eller har varit med i nåt obskyrt teveprogram). Det kan läggas ut vansinniga summor pengar på att prångla ut musik som är totalt intetsägande med sådana personer, medan andra som har så mycket kvalitet att erbjuda inte får den möjligheten på grund av att de inte har någon berömmelse att luta sig emot... Musikindustrin kan verkligen vara ett ruttet kretslopp. Kanske är det lika bra att de blivande/ickeblivande idolerna på fyran får lära sig det...
Äsch. Nu flummar jag runt igen...
Ska nog sova i stället... ;-)
Förresten! I eftermiddag ska jag på husvisning. Sambon kan tyvärr inte komma ifrån, men jag ska kolla för oss båda. Håll tummarna för att det är ett bra hus, så att vi änteligen kan få lite fart på flyttandet... Vi har bott i lilla ettan lääänge nu.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
Ja! Slå till nu! Det är på tiden! ;-)
Post a Comment