Ja, hejsan igen då... Jag har fått ett till samtal från ”sjukvården” i dag. Jag har tydligen en skada i knät ändå. Och den orsakar inflammation. Så jag ska få en kallelse till en knäspecialist på ortopeden inom en månad. Tills vidare ska jag äta voltaren och halta fram. Det ”ska inte vara någon fara” att stödja på benet, och jag ”ska kunna gå”.
Det är så märkligt. Först såg de ingenting. När jag insisterade såg de tydligen saker som de inte sett tidigare. Om jag inte varit tjurig, vad har hänt då? Och vad var det som var så svårt att se första gången? Jag fattar fan ingenting.
Ah well. Jag ska åka taxi. Låta bli trapporna. Försöka shoppa allt jag behöver där nere på en och samma dag och utnyttja kollegornas vänlighet när det gäller att hämta sidor i skrivaren. Tur att det finns vänliga själar!
Jo förresten! En annan sak som faktiskt gör mig glad än, trots att det var en vecka sedan jag fick beskedet, är att Daniel ska börja jobba på ”mitt” skift i mars. Fantastiskt! Det ser jag fram emot.
skip to main |
skip to sidebar
monaihallen. That's me. Bosatt i Torpshammar/Stockholm. Tycker mycket om musik och böcker, djur och natur. Och min familj och mina vänner.
2 comments:
Äh! Jag tror du säger så bara för att du räknar med att kunna köra med vikarien och skicka honom på allehanda ärenden.
F.ö skönt att du fått en diagnos i allafall, men läskigt när de håller på så där.
Självklart är det så... Du kommer att få springa på allehanda roliga uppdrag. ;-)
Post a Comment