Nix

Har varit en sån där jobbig en en i dag. Vi har tvingats nixa sedan vi flyttade till stan. Det ringde så förbenat många telefonförsäljare att det blev besvärande. Efter nixningen har det avtagit men så fort någon ringer så skyndar jag mig att ”vi har nixat” innan de hunnit igenom halva presentationen. I dag har det ringt två sådana. Båda avbröts innan de kommit till första inandningen...

Det är som skönt när de inte ringer. Samtidigt känns det elakt. De ska ju också tjäna sina pengar. Men det är ett aber det där med telefonförsäljare. Så är det bara... Jag vill inte bli påprackad någon religion vid min dörr, och jag vill inte tvingas lyssna till någon som vill få mig att prenumerera på kalsonger, vitaminer eller tubsockor. Vill jag ha något kan jag minsann fixa det själv.


Andra bloggar om: telefonförsäljare

Mortal combat

Vem vinner duellen? Reinfeldt eller Persson? Båda i svarta kostymer och röda utropstecken i form av slipsar.

De är båda goda talare. De kan sin retorik. Men vad säger de egentligen? Pratar de så att alla begriper? Svarar de på frågorna? Eller glider de bara undan som skuggboxare...

De säger så många fina saker. Lovar stort. Samtidigt gör de vad de kan för att meja ner varandra... Jag tycker att den applåderande och stundvis skrattande publiken är störande. Hade hellre sett dem ensamma i duellen. Utan stöttning från likasinnade, speciellt utvalda kamrater som hejar på tupparna i fajten.

Hjälper det att se en sådan här duell om man är tveksam? Jag visste redan innan programmet vilket parti jag ska lägga min röst på. Jag tänker inte falla för personröstandet. Men den som inte bestämt sig, ser de på programmet? Påverkas de?

Hm. Bryr sig folk över huvud taget om politiken? Eller har politik blivit nåt som inte längre engagerar...

Jag har hört och skrämts av påfallande många: ”Jag bryr mig inte, det spelar ändå ingen roll vad jag tycker. Ingen lyssnar ändå.” Politik borde vara nåt som alla engagerar sig i. Den påverkar hur allas våra liv kommer att se ut i framtiden.

Vilket alternativ som är bäst vete gudarna... Eller den som är bra på att spå i kaffesump...

Andra bloggar om: valduell, Persson, Reinfeldt

määän....

guuuu va det laggar på Blogger i dag... *tröttnar*

I två år...

...höll jag och sambon på att titta på det här huset. Vi har pratat, tittat och pratat igen. Men till slut kom vi överens om att den summan som begärdes inte var rimlig.

Trots det suger det till när jag ser annonsen... Hm...

Jobb ändå

Jag sitter och lyssnar på skivor. Ska recensera fyra styckna den här veckan. Mando Diao, Blowball, Miguelito och Kepz.

Sitter och småler åt just Kepz faktiskt. Ett dansband från Jämtland där Mattias Warg i spetsen till och med har gjort en dokumentär om dansband. Den visades rätt nyligen på SVT men jag missade hela början tyvärr.

Är ingen dansbandsfan direkt, men Kepz har nåt speciellt med det där jämtländska. Förutom humorn finns där också en viss samhällskritik, eller kritik mot dem som inte förmår uppskatta det vackra i landskapet här uppe.

Ska lyssna lite mer innan jag ger något slutomdöme.

Andra bloggar om: Kepz

Bara måste

Jag har aldrig varit på någon seans, även om jag är nyfiken på fenomenet. I Sundsvall är det en stor rörelse, det hålls enskilda sittningar och storseanser väldigt många gånger varje månad, så förr eller senare ska jag ta mig i kragen och besöka en sådan. För jag är som sagt nyfiken.

Jag tror på andens livskraft, men är osäker på vad den består i. Vet inte riktigt vad jag tror på, om det finns nåt efter detta, eller om speglingar av starka personligheter stannar kvar eller vad... Finns poltergeist eller är det inbillning? Ja, du förstår säkert resonemanget. Jag vet helt enkelt inte. Är drömmarna, där farmor bestämt talar om för mig att det är läge att kolla upp en person, (en person som verkligen hade problem just då, men det var jag inte medveten om), bara drömmar eller kanske det undermedvetna som varnar?

Jaja... Hur som haver. En vän var på seans i veckan. Hennes pappa hälsade till henne från andra sidan. Hon vet inte heller om hon tror och blev generad. Var lite skeptiskt avvaktande, vilket jag förstår. Har människan som ”förmedlar” ett sätt som gör att hon/han kan klura ut privata saker?

Efter att ha mött sökande människor måste de ju ha lärt sig att läsa av dem. Se vem som söker vad. Vem som är mest mottaglig, vem som tvivlar. De måste ju också förr eller senare lyckas fiska fram rätt detaljer. ”Jag ser en lekplats, har du en lekplats. Nähä... Men någon annan i din familj kanske har en lekplats. Ja precis! Jag ser en kvinna. Hon är gråhårig...”

Sedan ringer min vän sin mamma som genast säger ”men hu så otäckt, jag blir mörkrädd jag”· Efter en kort stund tillägger hon aningen syrligt ”Mäh! Hälsade han inte till mig!” varpå min vän brister ut i skratt.

Jag skrattade en bra stund åt mammakommentaren. Jag skulle inte vilja vara pappaanden om man säger så... Han får nog hålla sig undan ett tag... ;-)

Men tänk om... Tänk om... Det är fascinerande. När jag var i tonåren plöjde jag faktaböcker om det paranormala. Men jag har fortfarande inte bestämt mig för vad jag tror på.

Andra bloggar om: spöken, andar, seans, paranormala

It's only make belive

Vem ska man tro på, tro på, tro på när, tro på när allt är så här...

Ja. Trovärdigheten har skadats. Både för politikerna och för journalisterna, framför allt efter det senaste ”avslöjandet” om att Expressen-reportern hade tillgång till SAP:s nätverk och dessutom loggat in...

Jag förstår att det finns ett förakt för politiker och journalister. Det finns så många som spelar fult och falskt. Det gör att alla inom de här grupperna får lida.

”Jahaaaa... Du är en sådan där journalist du.... Jaja... Det vet man ju vad sådana som du sysslar med....”

Sedan blicken som mäter från topp till tå, från tå till topp. Avfärdandet.

Ja... Vem ska man tro på?

Fotboll

Jag kan inte låta bli att undra över vad som egentligen har hänt i Göteborg. Zlatan, Mellberg och Chippen har skickats hem efter att ha brutit en överenskommelse och i stället gjort stan i en timme. Kort runda kan tyckas... Det ligger nåt i luften.

Our house

Nej, det blir inte det huset. Budgivningen är uppe på 1,6 millar nu och om man ska gå högre än så bör man tänka på allt som ska göras i huset. Det är rätt så mycket och stora pengar det handlar om. Så vi får fortsätta leta.

Förr eller senare blir det hus. Så det så.

Vacker utan spackel

Jag har sett ”Idol” i veckan. Kan inte låta bli att titta på dessa underbara/skrämmande människor. Säga vad man säga vill. Underhållning är det. Oavsett om det är rätt/fel av juryn att såga som de gör.

Aftonbladets artikel är väldigt tunn, men om det stämmer så är Hillson inte riktigt med i spelet, den här gången heller. Stackarn... Han ska väl vara glad att någon minns honom i dagsläget med tanke på hur hans karriär sett ut på sistone.

Höjdaren? Det måste vara japanen från Härnösand som var med i avsnittet från Umeå. Han var oemotståndligt charmig.

Andra bloggar om: Idol

TIttar på teve

Ibland när jag kommer hem på kvällarna är det så skönt att ha nåt bandat på videon. Nåt program som inte kräver så mycket tankeverksamhet. Äntligen börjar hösten att tåga in och med den alla teve-serier. Femman är bra. Där finns nästan alltid nåt att banda. Är det inte någon smårolig sitcom finns alltid någon version av ”CSI”. Sist drömde jag visserligen mardrömmar på grund av ”CSI” och boken ”Flickan som lekte med elden” (båda innehöll just precis samma afton personer som tränger sig in i sovande människors bostäder och sitter och tittar på de sött sovande tills dess att de vaknar...) men det är ändå bara så skönt att slappa till. Koppla bort alla tankar på jobb och annat.

I afton hann vi med lite teve på jobbet också. ”Idol” är igång. Jag tycker fortfarande att jurymedlemmarna är onödigt hårda i sina kommentarer, men vissa personer får mig att grubbla över om de verkligen inte är medvetna om att de inte alls är särskilt bra på att sjunga. Jag menar, lite självinsikt besitter väl varje människa? Eller? Jag hoppas då det. Somliga är dock på audition enbart för att vara med i teve, de gör det som en ploj. Men andra. De är stenallvarliga. Och så blir de sågade. Det finns många sätt att säga till någon att de inte bör syssla med det de gör.

I kväll kom jag och Jerka överens om att om vi skulle vara tvungna att välja ut någon i juryn så skulle vi båda välja Clabbe. Han verkar vara den som är mest omtänksam av de fyra, kläcker inte ur sig spontant elaka saker för att vara jävlig... Men vi kan ha fel. Det lär visa sig.

Jag skriver själv recensioner. Och ja, jag har också varit elak. Någon gång har jag klivit över gränsen och ångrat mig. Andra gånger får man försöka fundera över om det är personen eller musiken man skriver om. Och om de två går att sära på. Jag kan fortfarande tycka att en person är bra även om musiken suger, eller att musiken är bra men att den som framför den inte är det. Men det gäller att tänka sig för. Det är ingen enkel sak det där med tyckande...

I vissa fall kan jag bli bitter. Otroligt. Enormt. När somliga, nämner inga namn, får chansen bara för att de har gjort sig kända på ett eller annat vis (de kanske lever på riktigt gamla meriter som inte håller längre eller har varit med i nåt obskyrt teveprogram). Det kan läggas ut vansinniga summor pengar på att prångla ut musik som är totalt intetsägande med sådana personer, medan andra som har så mycket kvalitet att erbjuda inte får den möjligheten på grund av att de inte har någon berömmelse att luta sig emot... Musikindustrin kan verkligen vara ett ruttet kretslopp. Kanske är det lika bra att de blivande/ickeblivande idolerna på fyran får lära sig det...

Äsch. Nu flummar jag runt igen...

Ska nog sova i stället... ;-)

Förresten! I eftermiddag ska jag på husvisning. Sambon kan tyvärr inte komma ifrån, men jag ska kolla för oss båda. Håll tummarna för att det är ett bra hus, så att vi änteligen kan få lite fart på flyttandet... Vi har bott i lilla ettan lääänge nu.

RIde the lightning

Jisses Amalia vilket oväder som drog fram över Sundsvall i går... Jag väcktes efter 06 av en hejdundrande smäll, sedan fortsatte en förgrymmad asagud att cirkulera över landskapet resten av dagen. Vid halv nio på kvällen dundrade han loss ordentligt och mörklade hela Sundsvall (nåja, så när som på kasinot och postens sorteringscentral då). Vi blev instängda på jobbet då strömmen gick och oron över hur alla servrar skulle må om eller när strömmen kom tillbaka växte...

Lite mysigt var det nog i alla fall. Levande ljus och mörkt ute, jag gillar ju åskväder... Vädrets makter kan vara ofantligt respektingivande och andlöst vackra (när de inte förstör alltför mycket),

Så gårdagen blev lång. Natten kändes dock kort... Jag har drömt mardrömmar om snart sett varenda människa. Så om jag hoppar till och ser nervös ut vid anblicken av era ansikten, oroa er inte. Det är bara resterna av mardrömmarna som dröjer sig kvar.

/M

Joråvars

Det var trevligt. Mycket till och med. Aktiva Rache har till och med fixat en mejlinglista så att vi ska kunna ropa till om vi vill ha mer trevligheter för oss och vill ha sällis. ;-) Skoj.

Träffade Ugglan som upplyste om att han hittat min blogg, men inte har han gjort sin stämma hörd här inte... Fegis... Han hotar mig med att han bara kan vara tillsammans med tjejer på jobbet, vilket gör att pressen på mig är oerhörd. Jag måste med andra ord kirra in en tösabit som kan vara lämplig för honom för att kunna locka honom tillbaka... Eller nåt sånt... Nån som har några lämpliga att tillgå? (Jag skämtar bara... Lovar. Fast tips är ju alltid bra... ;o)

Ska sova. Måste klura ut en krönika som inte blir för tungskriven i morgon. Har en del skivor att lyssna på, funderar på om det är läge för en demoversion men vet inte. Har massor av band på myspace att skriva om också, men jag känner att jag måste lyssna lite mer och ännu mer aktivt för att göra dem rättvisa.

Men hä lös sä allti.
/M

Nu blir det kuligt

Japp. Damerna kommer en efter en. Jag fixar lite mittemellanmat och har hittat ett par lekar vi kan ägna oss åt. Sen blir det stan med middag och ett par öl eller drinkar. Jag hoppas på att få en superkul kväll trots att jag missar Fonzie Bohlin.

I've got Cash

Ja, artisten för i dag är ingen mindre än mannen, myten, legenden Johnny Cash. Jag frossar. Slukar allt (jaja...nästan i alla fall). Dammsuger och kastar lasso med sladden, får tårar i ögonen åt en massa sentimentala texter. ”Get rythm”...Lyssnar för fullt på ”American III” och ”American IV”. Cash är mer än country. Jag lovar.

Nöjd

Nu är jag belåten. Min burk, som återuppstått från de döda, har fyllts på med allt nödvändigt. Det är sååå ljuvligt!

Tänk om jag kunde...

...skriva böcker som Stieg Larsson... Håller på med ”Flickan som lekte med elden” just nu och kan inte sluta. Jag tycker som om hans sätt, hans språk, hans research. Allt. Synd att han inte finns i livet och kan skriva fler böcker...

Jag gick av mitt pass för tjugo minuter sen. Woha. Ledigt, ledigt. Det ska bli skönt, sa tösen som jobbat ett helt pass efter semestern... Eh.. Men det ska bli trevligt, skönt och allt det där.

Förresten. På vägen hem från jobbet hamnade jag mitt i en rafflande polisjakt. Tre killar på en moppe, två av boysen utan hjälm, möter polisbil på gatan. Polisen svänger efter dem, konstaterar att tre på en moppe (som för övrigt var utan baklykta och hade fladdrande framlykta) är minst en för mycket. Två sekunder senare kommer två mörkklädda ynglingar i full galopp över gräsmattan och sneddar ner över slänten vidare mot räddning undan polisen.

Jajamen, det kan vara spännande att promenera hem sena kvällar.

//M

Krockelikrock

Det är inte sant... Men gosse så bedrövligt... Jag ska ha tjejfest tillsammans med två kompisar nästa helg. Lördag 26:e. Japp. Vi har bjudit sju vänner vardera så inalles blir vi rätt många.

Då kommer meddelandet från Fisso...

Nu när du är tillbaka på jobbet får du bege dig till Ånge 26/8 Fonzie Bohlin skall spela på Mittlandiafestivalen.

Jamen hallå där... Jag vill ju se det bandet! Och så spelar de nästan hemma... Och så kan jag inte gå... För jag kan ju inte lämna tjejgänget i sticket? Eller? Inte kan jag väl ändå det... Hm...

Bah....

Dunderbrak

Å så var man åter i vardagen då. Makalöst motigt. Störande till och med.

Massor av problem att lösa. Svåra grejor som ser omöjliga ut. Men, jag är vis av erfarenheter (buntvis), och vet att alla problem går att ordna till på bästa (eller näst bästa ibland) sätt. Även om det sitter grinigt åt. (Okej, nu räknar jag inte in alla stora kriser i världen i det där att allt går att fixa, även om jag är rätt säker på att om bara alla tjuriga människor släppte lite på sina fasta principer så skulle de kriserna också gå att nysta upp.) Ibland hatar jag verkligen att vara schemaansvarig. (Men det är rätt så skoj att trixa och fixa och hitta nya former som fungerar bättre än de gamla, Ugglan säger att jag är den enda som han vet tänker i färgglada rutor i nya kombinationer när någon börjar diskutera scheman, och det gör jag ju)

Jaja. Jag ska meddela allt från Yran så snart jag bara hittar orken att ta upp mina noteringar. Lite sent kan tyckas men jag har ju faktiskt varit ledig.

Ljuvliga ledighet. *drömmer mig bort* Har fiskat. Har umgåtts. Spelat massor av sällskapsspel. Lyssnat på musik. Har hostat och febrat. Har skrattat och njutit. Varit turist på hemmaplan, eller i stugorna. Det finns massor att se. Massor att göra. Och jag behöver inte ens lämna länet. Nice.

Just nu jobbar jag. Eller, jag tar en paus. Har botaniserat på myspace och hittat en massa att skriva om till min nästa krönika. Fortsätt att tipsa mig om band som jag inte får missa. Jag uppskattar det verkligen!

Drömde mardrömmar i natt. Sådana som man tvingar sig själv att vakna upp ifrån. Känner mig lite off om jag ska vara ärlig. Orkar inte riktigt tänka tankarna vägen ut.

Återkommer.

Semester!

Jag står vid sjön i paradiset och njuter av semesterns sista dagar. Det har varit underbara veckor även om jag däckade under av en förkylning nu i veckan. Men, jag trivs med livet ändå. Var tvungen att testa blogga från mobilen. Vi ses i veckan.