Utlovat

Jag har förlängt min semester med en fjärde vecka. However har jag redan blivit inringd två dagar. Så det blir ett inhopp på redaktionen i morgon, sedan tänker jag relaxa de kvarvarande dagarna.

Det var konflikten som fick mig att bestämma mig. Hoppas innerligt att parterna kommit överens tills på måndag. Känner mig lite som ett barn som slits mellan bråkande föräldrar. Jag förstår båda sidorna. Jag vill att lönerna ska höjas och jag vill att upphovsrätten stärks. Samtidigt är jag, och många av mina arbetskamrater, mån om att tidningen ska bli så bra som möjligt varje dag. Men om jag måste gå hem en och en halv timme tidigare från jobbet så hinner jag inte med allt jag vanligtvis hinner. Alltså blir läsarna lidande, och det är något jag tycker mycket illa om. Upptrappningen som är på gång gör också att vi inte får hantera material som producerats utanför redaktionen. Väder, serier, insändare, debattmaterial, inrikes- och utrikesmaterial, nöjesnyheter, sport. Och tevetablåerna. Jag vet inte hur vi löser allt. Även om vi brukar förproducera sidor så lär vi knappast hinna med allt. Så det känns rätt skönt att slippa undan en del av konflikten...

Denna sista vecka, höstens första, har jag för mig själv. Sambon har återvänt till arbetet. De flesta av vännerna är också tillbaka i verkligheten. Har en massa fixande att stå i, tänker tända ljus och lyssna på musik, njuta av lugnet. Organisera, bläddra igenom travar av skivor och tidningar. Försöka få någon ordning i kaoset.

Kaos. Just det. Jag har varit på bröllop. Svågern har slagit till och gjort sin sambo till en ärbar kvinna. En vacker ceremoni, jag tycker verkligen om prästerna i Torps församling (och jag tycker det är lite smålustigt att de heter From i efternamn). Eva sa många vackra och tänkvärda ord.

Men röran innan... Geeeee... Min sambo var så stressad att han först vägrade att åka till stugan förra veckan. Han skulle inte hinna med sig. Men efter massiva påtryckningar gav han med sig. EN dag skulle han nog kunna åka bort. Det slutade med att vi tillbringade tre underbara dagar i Höga kusten. Soliga, varma, ljuva och avkopplande dagar i trevligt sällskap. Dessutom fixade han ny skjorta, slips, finskor och tuff jacka, högst överraskande, i Kramfors.

Och jag tror att det var en bra uppladdning för honom. Han var toastmaster och planeringen var minutiöst genomförd. Schemat var tajt och det var snudd på omöjligt att prata med honom. Ferrig blick och osammanhängande svar. Ett tag trodde jag att det var han som skulle gå altargången fram, så hyperstressad var han. Inte förrän vid tvåsnåret natten mot söndag släppte det. Då var allt överstökat, ja förutom festen då, och hans blick blev med ens fokuserad och stadig.

Vad mer? Ja just det... Mitt beslut. Hm... Tja... Jag suger på den karamellen några dagar till. Men jag återkommer i andra ärenden innan dess.