Beslutet

Det är i sanning en grå jäkla tisdag. I dag ska ansökan om avgångsvederlag lämnas in. Jag, som står bland de tio sista (eller första, om man ser det så) på Las-listan har egentligen bara ett val: Att söka.

Så, efter att ha kollat upp allt en vända till, ringt facket som gått på arbetsgivaren i fråga om hur många månader det ska bli totalt, så faxades papperet in i dag.

Jag vill verkligen inte sluta på Aftonbladet, men som det ser ut så är det inte mycket jag kan göra.

Jag hoppas dock att många fler än 100 söker, och att jag i så fall får stanna ändå...

För jag vill inte sluta...

Om det nu ändå blir så är jag arbetslös för första gången i mitt liv. Jag räknar inte de få dagarna efter Expressen, då när jag blev värvad till Länstidningen i Östersund.

Vad ska jag göra? Ett: Ta körkort. Jag bor i Medelpads inland och om jag ska börja frilansa måste jag ju ta mig runt utan att behöva förlita mig på kollektivtrafiken.

Två: Fixa trädgården. Den behöver ett nappatag.

Tre: Kanske bygga en liten stuga i Graninge. Det skulle definitivt vara rätt underbart.

Fyra: Starta eget. Det finns mycket som jag skulle kunna göra, och det verkar som om det finns intresse av att hyra in mina tjänster som redigerare. Jag har en massa uppslag på reportage som jag kanske kan lyckas sälja in till tidningar runt om. Dessutom finns det massor av möjliga arbetsgivare som vill ha hjälp med olika broschyrer och annat... Eller varför inte starta en redigeringspool? Hm. Ja, det finns mycket jag skulle kunna göra.

Vad som blir vete gudarna.

Vi får väl se.

Nu får jag bara vänta och se vad som händer med de där papperslapparna som lämnades in i dag.